Lagar.seRegisterSocialförsäkringsbalken43 kap. Statligt personskadeskydd

43 kap. Statligt personskadeskydd

Ur Socialförsäkringsbalk (2010:110)

Sammanfattning

Det statliga personskadeskyddet gäller för skador som uppkommer under sådan skyddstid som anges i 7 kap. 4–6 §§ (2 §).

Om den försäkrade under skyddstiden har varit utsatt för ett olycksfall ska en skada som han eller hon har fått anses vara orsakad av olycksfallet, om övervägande skäl talar för det (4 §).

Om den försäkrade även enligt 40–42 kap. har rätt till arbetsskadeersättning för en skada, lämnas ersättning enligt detta kapitel endast i den utsträckning som ersättningen därigenom blir högre (7 §).

Sjukpenning och livränta enligt detta kapitel lämnas inte under skyddstiden och sjukpenning lämnas aldrig för den dag då skadan inträffade (10 §).

Denna sammanfattning är förenklad. Läs originaltexten nedan för fullständig information.

Vanliga frågor

Vad krävs för att en skada ska anses vara orsakad av ett olycksfall?

Om den försäkrade under skyddstiden har varit utsatt för ett olycksfall ska en skada som han eller hon har fått anses vara orsakad av olycksfallet, om övervägande skäl talar för det. (4 §)

När kan sjukpenning och livränta börja betalas ut?

Sjukpenning och livränta enligt detta kapitel lämnas inte under skyddstiden. Sjukpenning lämnas aldrig för den dag då skadan inträffade. (10 §)

Vilken rätt till ersättning för vårdkostnader finns efter avslutad militär utbildning?

En försäkrad som har skadats under militär utbildning inom Försvarsmakten har under högst tre års tid efter skyddstiden rätt till ersättning för nödvändiga kostnader för läkarvård, sjukvårdande behandling, sjukhusvård och läkemedel. Som kostnader för vård räknas även nödvändiga utgifter för resor. (18 §)

Lagtext

1 §

I detta kapitel finns allmänna bestämmelser i 2 §. Vidare finns bestämmelser om - skadebegreppet i 3-6 §§, - förmånerna i 7-10 §§, - totalförsvarspliktiga m.fl. i 11-18 §§, - intagna m.fl. i 19 och 20 §§, - frivilliga inom totalförsvaret m.fl. i 21 §, - underrättelse om skada i 22 §, - skadeanmälan till Försäkringskassan m.m. i 23 §, och - prövning av frågan om skada i 24 och 25 §§. Lag (2025:211) .

Senast ändrad genom Lag (2025:211)

2 §

Det statliga personskadeskyddet gäller för skador som uppkommer under sådan skyddstid som anges i 7 kap. 4-6 §§. I 86-88 kap. finns bestämmelser om att ersättning från personskadeskyddet kan lämnas även till efterlevande.

3 §

Bestämmelserna om personskada, protesskada och skadetidpunkt i 39 kap. 4 och 8 §§ tillämpas i fråga om skada enligt detta kapitel.

4 §

Om den försäkrade under skyddstiden har varit utsatt för ett olycksfall ska en skada som han eller hon har fått anses vara orsakad av olycksfallet, om övervägande skäl talar för det.

5 §

Om en skada, som inte beror på ett olycksfall, visar sig under skyddstiden ska skadan anses ha uppkommit under denna tid. Detta gäller dock inte om det finns skälig anledning att anta att skadan har orsakats av annat än verksamheten eller intagningen i fråga och att verksamheten eller intagningen inte väsentligt har bidragit till skadan.

6 §

Visar sig en skada, som inte beror på ett olycksfall, efter skyddstiden, ska den anses ha uppkommit under denna tid om det skäligen kan antas att verksamheten eller intagningen väsentligt har bidragit till skadan.

7 §

Om den försäkrade även enligt 40-42 kap. har rätt till arbetsskadeersättning för en skada, lämnas ersättning enligt detta kapitel endast i den utsträckning som ersättningen därigenom blir högre.

8 §

Ersättning lämnas vid sjukdom och bestående nedsättning av arbetsförmågan. Därvid tillämpas 40 och 41 kap. samt 42 kap. 2-6 §§, om inte något annat följer av 9-21 §§.

9 §

Sjukvårdsersättning lämnas endast i den utsträckning som staten inte tillhandahåller motsvarande förmån på annat sätt.

10 §

Sjukpenning och livränta enligt detta kapitel lämnas inte under skyddstiden. Sjukpenning lämnas aldrig för den dag då skadan inträffade.

11 §

Bestämmelserna i 12-18 §§ gäller den som enligt 7 kap. 2 § 1 är försäkrad på grund av tjänstgöring inom totalförsvaret eller liknande verksamhet och tillämpas utöver vad som följer av 8 §.

12 §

För en försäkrad som har skadats under militär utbildning inom Försvarsmakten utgör sjukpenningunderlaget vid tillämpning av 8 § minst - 4 prisbasbelopp för tid före 21 års ålder, - 4,5 prisbasbelopp för tid mellan 21 och 25 års ålder, och - 5 prisbasbelopp för tid från och med 25 års ålder. Lag (2010:467) .

Senast ändrad genom Lag (2010:467)

13 §

För en försäkrad som har skadats under militär utbildning inom Försvarsmakten utgör livränteunderlaget vid tillämpning av 8 § minst 7 prisbasbelopp. Lag (2010:467) .

Senast ändrad genom Lag (2010:467)

14 §

En försäkrad har rätt till särskild sjukpenning, om han eller hon under militär utbildning inom Försvarsmakten som är längre än 60 dagar har drabbats av en sjukdom som efter skyddstidens slut sätter ned hans eller hennes förmåga att skaffa sig inkomst genom arbete med minst en fjärdedel. Detta gäller även vid sjukdom som har uppkommit under utryckningsmånaden eller månaden efter denna. Lag (2010:467) .

Senast ändrad genom Lag (2010:467)

15 §

Beräkningsunderlaget för särskild sjukpenning är - 4 prisbasbelopp för tid före 21 års ålder, - 4,5 prisbasbelopp för tid mellan 21 och 25 års ålder, och - 5 prisbasbelopp för tid från och med 25 års ålder.

16 §

För en dag är hel särskild sjukpenning kvoten mellan - 80 procent av beräkningsunderlaget och - 365.

17 §

Särskild sjukpenning lämnas endast i den utsträckning som den överstiger annan ersättning enligt detta kapitel eller sjukpenning enligt 27, 28 och 40 kap. som den försäkrade har rätt till för samma tid.

18 §

En försäkrad som har skadats under militär utbildning inom Försvarsmakten har under högst tre års tid efter skyddstiden rätt till ersättning för nödvändiga kostnader för 1. läkarvård, 2. sjukvårdande behandling, 3. sjukhusvård, och 4. läkemedel. Som kostnader för vård räknas även nödvändiga utgifter för resor. Lag (2010:467) .

Senast ändrad genom Lag (2010:467)

19 §

För den som är försäkrad på grund av intagning m.m. enligt 7 kap. 2 § 3 och som när skadan inträffade hade varit intagen längre tid än sex månader, ska sjukpenningunderlag och livränteunderlag vid tillämpning av 8 § beräknas till lägst de belopp som anges i 41 kap. 16 §.

20 §

Ersättning till den som avses i 7 kap. 2 § 3 får dras in eller sättas ned även i annat fall än som avses i 110 kap. 52-58 §§, om särskilda skäl talar för det.

21 §

Sjukpenningunderlag och livränteunderlag ska, i den utsträckning som framgår av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, beräknas till lägst de belopp som anges i 41 kap. 16 § för den som är försäkrad på grund av frivilligt deltagande i verksamhet inom totalförsvaret eller i räddningsarbete enligt 7 kap. 3 §.

22 §

Om den försäkrade drabbas av en skada ska en chef eller någon annan omedelbart underrättas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om till vem sådan underrättelse ska ske. Om skadan har visat sig efter skyddstiden, ska i stället Försäkringskassan underrättas.

23 §

Bestämmelserna i 42 kap. 10 och 11 §§ om anmälan och ersättning för utgifter för läkarintyg gäller även i ärenden enligt detta kapitel.

24 §

Frågan om någon har fått en skada enligt detta kapitel ska prövas endast i den utsträckning det behövs för att bestämma ersättning från det statliga personskadeskyddet. Lag (2025:211) .

Senast ändrad genom Lag (2025:211)

25 §

Trots 24 § ska Försäkringskassan eller, om anmälan om skada avser dödsfall, Pensionsmyndigheten efter en skriftlig begäran pröva frågan om någon har fått en skada enligt detta kapitel. En sådan begäran får göras av - den myndighet som beslutar om ersättning enligt lagen (1977:266) om statlig ersättning vid ideell skada m.m., eller - den utbildningsansvariga myndighet som handlägger ett ärende enligt 8 kap. 6 och 7 §§ lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt. Lag (2025:211) .

Senast ändrad genom Lag (2025:211)