8 kap. Betyg, gymnasieexamen och prövning

1 §

I 1 a-1 d §§ finns kompletterande bestämmelser till 3 kap. 16 § skollagen (2010:800) om vem som ska besluta om betyg. Förordning (2012:745).

Förordning (2012:745)

1 a §

Om fler än en lärare bedriver undervisningen vid den tidpunkt när betyg ska sättas och bara någon eller några av dessa är legitimerade, ska betyget beslutas av den eller de legitimerade lärarna. Förordning (2012:745).

Förordning (2012:745)

1 b §

Om ett betyg är beroende av två eller flera legitimerade lärares bedömning och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av den eller de av dessa lärare som har behörighet att undervisa i det ämne som betyget avser. Om ett betyg är beroende av en bedömning av två eller flera legitimerade lärare som är behöriga att undervisa i det ämne som betyget avser och dessa lärare inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn. Om ett betyg är beroende av en bedömning av två eller flera legitimerade lärare som inte är behöriga att undervisa i det ämne som betyget avser och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn. Förordning (2014:860).

Förordning (2014:860)

1 c §

Bestämmelserna i 3 kap. 16 § andra stycket skollagen (2010:800) samt 1 a och 1 b §§ i detta kapitel gäller inte för lärare som saknar legitimation och är anställda utan tidsbegränsning för att bedriva undervisning 1. i ett modersmålsämne, 2. i ett yrkesämne, eller 3. som avses i 2 kap. 17 § skollagen. Första stycket gäller bara i de fall läraren bedriver sådan undervisning som avses i samma stycke 1, 2 eller 3. Förordning (2023:654).

Förordning (2023:654)

1 d §

Om fler än en lärare bedriver sådan undervisning som avses i 1 c § vid den tidpunkt när betyg ska sättas och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn. Förordning (2012:745).

Förordning (2012:745)

1 e §

Betyg på gymnasiearbetet och gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola ska beslutas av den ansvariga läraren efter att en medbedömare som har erfarenhet av det kunskapsområde som arbetet avser har yttrat sig. När gymnasiearbetet eller gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola helt eller delvis har genomförts som arbetsplatsförlagt lärande ska handledaren vara medbedömare. För en elev på ett yrkesprogram ska medbedömaren ha erfarenhet av det yrkesområde som gymnasiearbetet avser. Förordning (2022:1617).

Förordning (2022:1617)

2 §

I 15 kap. 24 § och 18 kap. 23 § skollagen (2010:800) anges att läraren vid betygssättningen ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. I dessa paragrafer anges också att samtliga kriterier för betyget E ska vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg. Betygskriterier ska finnas för betygen A-E. Kriterierna för betygen A, C och E ska beskriva typiska kunskaper för respektive betyg. Kriterierna för betyget B innebär att elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan A och C. Kriterierna för betyget D innebär att elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan C och E. Förordning (2023:654).

Förordning (2023:654)

3 §

Syftet med nationella prov är att stödja betygssättningen. Förordning (2017:1108)

Förordning (2017:1108)

3 a §

Nationella prov ska användas i de ämnen och på de nivåer som anges i 3 b och 3 c §§. När nationella prov används ska eleverna delta i alla delar av proven. Rektorn får besluta att en elev inte behöver delta i ett nationellt prov eller i någon eller några delar av ett sådant prov, om det finns särskilda skäl. Förordning (2024:1038).

Förordning (2024:1038)

3 b §

Nationella prov på högskoleförberedande program ska användas på 1. nivå 3 i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, 2. nivå 2 i ämnet engelska, och 3. den högsta nivån i ämnet matematik som ingår på programmet eller, i förekommande fall, inriktningen. Nationella prov i ämnet matematik ska dock inte användas om ämnet matematik - fortsättning ingår på programmet eller inriktningen. I så fall ska nationella prov i stället användas på den högsta nivå i ämnet matematik - fortsättning som ingår på programmet eller inriktningen. Om en elev läser ämnet matematik eller ämnet matematik - fortsättning på en nivå som inte ingår på programmet eller inriktningen ska nationella prov användas även på denna nivå. Förordning (2023:654).

Förordning (2023:654)

3 c §

Nationella prov på yrkesprogram ska användas på 1. nivå 1 i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, 2. nivå 1 i ämnet engelska, och 3. nivå 1 a i ämnet matematik. Om en elev läser nivå 3 i ämnena svenska eller svenska som andraspråk eller nivå 2 i ämnet engelska ska nationella prov användas även på denna nivå. Om en elev läser ämnet matematik eller ämnet matematik - fortsättning på en nivå som inte ingår på programmet eller inriktningen ska nationella prov användas även på denna nivå. Förordning (2023:654).

Förordning (2023:654)

3 d §

Nationella prov får användas även i andra ämnen och på andra nivåer än de som anges i 3 b och 3 c §§. Proven ska vara uppdelade i delprov som genomförs på vissa dagar eller under vissa perioder. Förordning (2023:654).

Förordning (2023:654)

3 e §

Eleven ska skriva uppsatserna i de nationella proven i engelska och svenska eller svenska som andraspråk på dator eller annan digital enhet. Rektorn får besluta att eleven inte behöver skriva uppsatserna i proven på dator eller annan digital enhet, om det finns särskilda skäl. Förordning (2023:654).

Förordning (2023:654)

3 f §

Vid bedömningen av ett nationellt prov som genomförts på dator eller annan digital enhet ska elevens namn och övriga uppgifter om eleven vara avidentifierade för den bedömande läraren. I de fall där syftet med avidentifieringen inte kan uppfyllas utan betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för huvudmannen får det dock göras undantag från kravet på avidentifiering. Förordning (2023:654).

Förordning (2023:654)

3 g §

Statens skolverk får meddela föreskrifter om avidentifiering av nationella prov. Skolverket får även i övrigt meddela de föreskrifter som behövs om nationella prov och om skyldighet att delta i nationella prov. Förordning (2023:654).

Förordning (2023:654)

3 h §

Nationella bedömningsstöd ska stödja lärarnas bedömning av elevernas kunskaper. Förordning (2023:654).

Förordning (2023:654)

3 i §

Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om nationella bedömningsstöd. Förordning (2023:654).

Förordning (2023:654)

4 §

Enligt 16 kap. 26 § skollagen (2010:800) ska gymnasieexamen utfärdas om en elev i gymnasieskolan har fått betyg från en utbildning som omfattar minst 2 500 gymnasiepoäng på ett nationellt program och eleven har uppfyllt de övriga villkor som anges i 16 kap. 27 och 28 §§ skollagen och i denna förordning. Gymnasieexamen får inte utfärdas om en elev följer ett reducerat program. Förordning (2022:1105).

Förordning (2022:1105)

5 §

Utöver vad som framgår av 16 kap. 26 och 27 §§ skollagen (2010:800), krävs för yrkesexamen att det i de godkända betygen om minst 2 250 gymnasiepoäng ingår godkända betyg i programgemensamma ämnen med 400 poäng. Det som föreskrivs i första stycket gäller även för en utbildning med eget examensmål. Förordning (2023:654).

Förordning (2023:654)

6 §

Av 16 kap. 27 § skollagen (2010:800) framgår hur många gymnasiepoäng med godkända betyg i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik en elev ska ha för att yrkesexamen ska utfärdas. De godkända betygen ska omfatta följande nivåer i de aktuella ämnena: 1. nivå 1 i svenska eller svenska som andraspråk, 2. nivå 1 i engelska, och 3. nivå 1 a i matematik. Förordning (2023:654)

Förordning (2023:654)

7 §

Av 16 kap. 28 § skollagen (2010:800) framgår hur många gymnasiepoäng med godkända betyg i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik en elev ska ha för att högskoleförberedande examen ska utfärdas. De godkända betygen ska omfatta följande nivåer i de aktuella ämnena: 1. nivå 3 i svenska eller svenska som andraspråk, 2. nivå 2 i engelska, och 3. nivå 1 b eller 1 c i matematik. Förordning (2023:654).

Förordning (2023:654)

8 §

Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog. Med beslut om betyg avses beslut att 1. sätta betyg i ett ämne efter varje avslutad nivå i ämnet och på ett gymnasiearbete eller efter prövning, både när det gäller den som är elev i gymnasieskolan och när det gäller den som inte är det, 2. sätta betyg i ett ämne efter varje avslutad nivå i ämnet och på ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola när det gäller den som är elev i anpassade gymnasieskolan, 3. inte sätta betyg enligt 15 kap. 27 § eller 18 kap. 26 § skollagen (2010:800). Beslutet att inte sätta betyg markeras i betygskatalogen med ett horisontellt streck. Även om ett betyg på en lägre nivå i ett ämne har ersatts av ett betyg på en högre nivå enligt 15 kap. 22 § eller 18 kap. 22 § skollagen ska informationen om betyget på den lägre nivån finnas kvar i betygskatalogen. Det ska också dokumenteras att betyget har ersatts av ett betyg på en högre nivå. Beslut om betyg ska genast kunna sammanställas för varje enskild elev. Rektorn ansvarar för att betygskatalogen förs. Förordning (2023:654).

Förordning (2023:654)

9 §

Rektorn ansvarar för att eleverna informeras om rätten att få ett utdrag ur betygskatalogen. Om en elev övergår till en annan skolenhet eller avbryter studierna, ska eleven få ett utdrag ur betygskatalogen. När en elev övergår till en annan skolenhet ska läraren lämna skriftlig information till den nya skolenheten om de nivåer i ämnen som eleven har påbörjat men inte slutfört i olika ämnen. Eleverna ska få ett utdrag ur betygskatalogen minst två gånger per läsår. Utdraget ska i förekommande fall innehålla uppgift om omfattningen av den frånvaro som eleven har haft utan giltigt skäl under terminen. Förordning (2023:654).

Förordning (2023:654)

10 §

För den som inte är elev i gymnasieskolan ska betyg efter prövning utfärdas separat.

11 §

En elev som genom studier i gymnasieskolan har fått betyg i ett av grundskolans ämnen har rätt att få ett nytt slutbetyg från grundskolan. Rektorn i gymnasieskolan utfärdar det nya slutbetyget.

12 §

En elev som uppfyller kraven för gymnasieexamen ska få ett examensbevis när eleven har avslutat ett nationellt program och har fått betyg i alla ämnen i den omfattning som ingår i elevens individuella studieplan och på det gymnasiearbete som ingår i studieplanen. För den elev som har fått beslut om betyg som innebär att betyg i ett eller flera ämnen eller på gymnasiearbetet inte har kunnat sättas enligt 15 kap. 27 § skollagen (2010:800) ska i stället ett studiebevis utfärdas. Ett studiebevis ska också utfärdas för en elev som annars inte uppfyller kraven för gymnasieexamen. Förordning (2023:654).

Förordning (2023:654)

13 §

Rektorn utfärdar examensbevis och studiebevis.

14 §

Om en elev har två betyg på samma nivå i ett ämne ska det högsta av dessa betyg tas med i examens- och studiebeviset. Detsamma gäller om en elev har två betyg på jämförbara, alternativa eller överlappande nivåer i samma ämne eller i olika ämnen. Endast ett av ämnena svenska och svenska som andraspråk får ingå i examens- eller studiebeviset. Om en elev har betyg i båda ämnena och betyget i det ena ämnet omfattar en högre nivå ska det ämnet tas med i examens- eller studiebeviset. Om en elev har betyg i båda ämnena och den högsta nivå som betygen omfattar är densamma i båda ämnena får eleven välja vilket ämne som ska tas med i examens- eller studiebeviset. Förordning (2025:1039).

Förordning (2025:1039)

15 §

Ett betyg i ämnet historia som omfattar nivå 1 b om 100 gymnasiepoäng får i examens- eller studiebeviset från ett nationellt program i gymnasieskolan omvandlas till ett betyg i ämnet som omfattar nivå 1 a 1 och nivå 1 a 2 om sammanlagt 100 gymnasiepoäng. På samma sätt får ett betyg i samhällskunskap eller naturkunskap som omfattar nivå 1 b om 100 gymnasiepoäng omvandlas till ett betyg i samma ämne som omfattar nivå 1 a 1 och nivå 1 a 2 om sammanlagt 100 gymnasiepoäng. Ett omvandlat betyg ska ha samma beteckning på betygsskalan som det ursprungliga betyget. Förordning (2023:654).

Förordning (2023:654)

16 §

Examensbevis från ett nationellt program i gymnasieskolan får utfärdas endast en gång. Rektorn får dock besluta särskilt om sådan omvandling som avses i 15 §. Förordning (2014:860).

Förordning (2014:860)

17 §

Examensbevis ska utfärdas för den som är elev i gymnasieskolan när eleven har uppfyllt kraven för gymnasieexamen. I beviset får endast sådana betyg som är satta i gymnasieskolan ingå. Av examensbeviset ska det framgå 1. om beviset avser en yrkesexamen eller en högskoleförberedande examen, 2. vilken studieväg som examensbeviset avser, 3. om eleven har fått grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå i det fall beviset avser en yrkesexamen, 4. att eleven har genomfört ett godkänt gymnasiearbete och vad det har innehållit, 5. om eleven har slutfört ett fullständigt eller utökat program, 6. om eleven har haft ett längre studieuppehåll för studier utomlands och vilken karaktär och omfattning dessa studier har haft, och 7. att gymnasieexamen motsvarar nivå 4 i den nationella referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande enligt förordningen (2015:545) om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande. Av examensbeviset ska det också framgå vilka ämnen som beviset avser. För varje ämne ska det framgå 1. alla betyg som eleven har fått utom de som har ersatts av ett annat betyg, 2. vilka nivåer i ämnet betyget omfattar, 3. hur många gymnasiepoäng betyget omfattar, och 4. i förekommande fall vilka nivåer i ämnet som ligger utanför elevens fullständiga program. Det ska också framgå av examensbeviset om eleven utöver sina gymnasiestudier har deltagit i kurser vid en högskola. Betyg på högskolekurser ska inte redovisas i beviset. Det ska i stället upplysas om att det finns bestämmelser om kursbevis för kurserna i 6 kap. 20 § högskoleförordningen (1993:100). Förordning (2024:676).

Förordning (2024:676)

18 §

För den elev som inte uppfyllt kraven för gymnasieexamen ska ett studiebevis utfärdas. I beviset får endast sådana betyg som är satta i gymnasieskolan ingå. Av studiebeviset ska det framgå 1. om beviset avser en utbildning på ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program, 2. vilken studieväg som studiebeviset avser, 3. om eleven har genomfört ett godkänt gymnasiearbete och vad det har innehållit, 4. om eleven har slutfört ett fullständigt, reducerat eller utökat program, och 5. om eleven har haft ett längre studieuppehåll för studier utomlands och vilken karaktär och omfattning dessa studier har haft. Av studiebeviset ska det också framgå vilka ämnen som beviset avser. För varje ämne ska det framgå 1. alla betyg som eleven har fått utom de som har ersatts av ett annat betyg, 2. vilka nivåer i ämnet betyget omfattar, 3. hur många gymnasiepoäng betyget omfattar, och 4. i förekommande fall vilka nivåer i ämnet som ligger utanför elevens fullständiga program. Det ska också framgå av studiebeviset om eleven utöver sina gymnasiestudier har deltagit i kurser vid en högskola. Betyg på högskolekurser ska inte redovisas i beviset. Det ska i stället upplysas om att det finns bestämmelser om kursbevis för kurserna i 6 kap. 20 § högskoleförordningen (1993:100). Enligt 15 kap. 27 § skollagen (2010:800) ska betyg inte sättas om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper på grund av elevens frånvaro. Om betyg, med stöd av denna bestämmelse, inte har satts på en nivå i ett ämne och denna nivå inte heller omfattas av ett godkänt betyg på en högre nivå ska det i studiebeviset anges 1. efter vilken nivå som betyg inte har satts, och 2. hur många gymnasiepoäng beslutet att inte sätta betyg gäller. Förordning (2024:676).

Förordning (2024:676)

19 §

Examensbevis ska utfärdas för den som inte är elev i gymnasieskolan när han eller hon har uppfyllt kraven för gymnasieexamen. I beviset får endast sådana betyg som är satta i gymnasieskolan ingå. Av examensbeviset ska det framgå 1. om beviset avser en yrkesexamen eller en högskoleförberedande examen, 2. vilken studieväg som examensbeviset avser, 3. om personen har fått grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå i det fall beviset avser en yrkesexamen, 4. att personen har genomfört ett godkänt gymnasiearbete och vad det har innehållit, 5. om personen har slutfört ett fullständigt eller utökat program, 6. att beviset avser en person som inte är elev i gymnasieskolan, och 7. att gymnasieexamen motsvarar nivå 4 i den nationella referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande enligt förordningen (2015:545) om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande. Av examensbeviset ska det också framgå vilka ämnen som beviset avser. För varje ämne ska det framgå 1. alla betyg som personen har fått utom de som har ersatts av ett annat betyg, 2. vilka nivåer i ämnet betyget omfattar, 3. hur många gymnasiepoäng betyget omfattar, 4. i förekommande fall vilka nivåer i ämnet som ligger utanför personens fullständiga program, och 5. i förekommande fall vilka nivåer som personen har genomfört prövning på i gymnasieskolan när personen inte var elev där. Det ska också framgå av examensbeviset om personen utöver sina gymnasiestudier har deltagit i kurser vid en högskola. Betyg på högskolekurser ska inte redovisas i beviset. Det ska i stället upplysas om att det finns bestämmelser om kursbevis för kurserna i 6 kap. 20 § högskoleförordningen (1993:100). Förordning (2024:676).

Förordning (2024:676)

20 §

En elev som inom ramen för ett introduktionsprogram läst grundskoleämnen utan att få godkänt betyg ska få en skriftlig bedömning av sin kunskapsutveckling i varje sådant ämne. Detsamma gäller om eleven läst gymnasieämnen utan att få godkänt betyg. Förordning (2023:654).

Förordning (2023:654)

21 §

När en elev på ett introduktionsprogram har nått målen för utbildningen enligt sin individuella studieplan ska rektorn utfärda ett gymnasieintyg som visar vilken utbildning eleven har fått. Intyget ska innehålla uppgifter om - utbildningens mål, - samtliga betyg som eleven har fått utom de som har ersatts av ett annat betyg, - andra insatser som har ingått i den individuella studieplanen, och - när det är aktuellt, det yrkesområde som utbildningen har inriktats mot. Förordning (2023:654).

Förordning (2023:654)

22 §

En elev som avbryter sin utbildning på ett introduktionsprogram eller inte når målen för utbildningen enligt sin individuella studieplan ska få en sammanställning av vilka delar av utbildningen eleven har fullföljt jämfört med sin individuella studieplan. Förordning (2018:1328).

Förordning (2018:1328)

22 a §

Gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola ska utfärdas för den som har avslutat ett nationellt program i anpassade gymnasieskolan. Av gymnasiebeviset avseende anpassad gymnasieskola ska det framgå 1. vilken studieväg som beviset avser, 2. vilka ämnen och i förekommande fall gymnasieämnen beviset avser i enlighet med vad som anges i 22 b §, 3. i förekommande fall vilka ämnesområden som beviset avser och deras omfattning, 4. om eleven har genomfört ett godkänt gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola och vad det i så fall har innehållit, 5. om eleven har slutfört ett fullständigt, reducerat eller utökat program, 6. omfattningen av det arbetsplatsförlagda lärandet, 7. på vilken eller vilka arbetsplatser som eleven har genomfört arbetsplatsförlagt lärande och vilka arbetsuppgifter som eleven har utfört där, 8. en bedömning av hur eleven har genomfört arbetsuppgifterna inom ramen för det arbetsplatsförlagda lärandet och gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola, om eleven begär det, och 9. att beviset motsvarar nivå 2 i den nationella referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande enligt förordningen (2015:545) om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande. Förordning (2023:654).

Förordning (2023:654)

22 b §

Av ett gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola som utfärdas för den som har avslutat ett nationellt program i anpassade gymnasieskolan ska det också framgå vilka ämnen och i förekommande fall vilka gymnasieämnen som beviset avser. Endast ett av ämnena svenska och svenska som andraspråk får ingå i gymnasiebeviset avseende anpassad gymnasieskola. Om en elev har betyg i båda ämnena och betyget i det ena ämnet omfattar en högre nivå ska det ämnet tas med i gymnasiebeviset avseende anpassad gymnasieskola. Om en elev har betyg i båda ämnena och den högsta nivå som betygen omfattar är densamma i båda ämnena får eleven välja vilket ämne som ska tas med i gymnasiebeviset avseende anpassad gymnasieskola. För varje ämne och gymnasieämne ska det framgå 1. alla betyg som eleven har fått utom de som har ersatts av ett annat betyg, 2. vilka nivåer i ämnet betyget omfattar, 3. hur många gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola eller gymnasiepoäng betyget omfattar, och 4. i förekommande fall vilka nivåer i ämnet som ligger utanför elevens fullständiga program. Enligt 15 kap. 27 § och 18 kap. 26 § skollagen (2010:800) ska betyg inte sättas i ett ämne om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper på grund av elevens frånvaro. Enligt 18 kap. 23 § skollagen ska betyg inte heller sättas för den elev som inte har uppfyllt betygskriterierna för betyget E. Om betyg, med stöd av någon av dessa bestämmelser, inte har satts på en nivå i ett ämne och denna nivå inte heller omfattas av ett godkänt betyg på en högre nivå ska det i ett gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola också anges 1. efter vilka nivåer betyg inte har satts, och 2. hur många gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola eller gymnasiepoäng som beslutet att inte sätta betyg gäller. Förordning (2025:1039).

Förordning (2025:1039)

22 c §

Gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola ska utfärdas för den som har avslutat ett individuellt program i anpassade gymnasieskolan. Av gymnasiebeviset avseende anpassad gymnasieskola ska det framgå 1. att beviset avser ett individuellt program, 2. vilka ämnesområden som beviset avser och deras omfattning, 3. i förekommande fall vilka ämnen som beviset avser i enlighet med vad som anges i 22 d §, och 4. att beviset motsvarar nivå 2 i den nationella referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande enligt förordningen (2015:545) om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande. Om eleven har genomfört praktik, ska omfattningen av praktiken också framgå av gymnasiebeviset avseende anpassad gymnasieskola. Vidare ska det framgå på vilken eller vilka arbetsplatser som praktiken har genomförts och vilka arbetsuppgifter som eleven har utfört där. Beviset ska även innehålla en bedömning av hur eleven har genomfört arbetsuppgifterna inom ramen för praktiken, om eleven begär det. Förordning (2023:654).

Förordning (2023:654)

22 d §

I förekommande fall ska det av ett gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola för den som har avslutat ett individuellt program i anpassade gymnasieskolan också framgå vilka ämnen eleven har fått betyg i. För varje ämne ska det framgå 1. alla betyg som eleven har fått utom de som har ersatts av ett annat betyg, 2. vilka nivåer i ämnet betyget omfattar, och 3. hur många gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola betyget omfattar. Enligt 18 kap. 23 § skollagen (2010:800) ska betyg inte sättas inom anpassade gymnasieskolan för den elev som inte har uppfyllt betygskriterierna för betyget E. Enligt 15 kap. 27 § och 18 kap. 26 § skollagen ska betyg inte heller sättas om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper på grund av elevens frånvaro. Om betyg, med stöd av någon av dessa bestämmelser, inte har satts på en nivå i ett ämne och nivån inte heller omfattas av ett betyg på en högre nivå ska det i gymnasiebeviset avseende anpassad gymnasieskola anges 1. efter vilka nivåer betyg inte har satts, och 2. hur många gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola beslutet att inte sätta betyg gäller. Förordning (2023:654).

Förordning (2023:654)

22 e §

Rektorn utfärdar gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola. Om en elev har två betyg på samma nivå i ett ämne ska det högsta av dessa betyg tas med i gymnasiebeviset avseende anpassad gymnasieskola. Detsamma gäller om en elev har två betyg på jämförbara, alternativa eller överlappande nivåer i samma ämne eller i olika ämnen. Förordning (2023:654).

Förordning (2023:654)

23 §

En elev som har fått betyg i ett gymnasieämne innan eleven påbörjat sin gymnasieutbildning har rätt att på nytt läsa de nivåer i ämnet som omfattas av elevens betyg och efter varje avslutad nivå få ett nytt betyg i ämnet i gymnasieskolan. Rektorn fattar beslut efter det att eleven fått yttra sig. Om eleven inte har fyllt 18 år ska även elevens vårdnadshavare yttra sig. I 9 kap. 1 och 2 §§ finns bestämmelser om övriga fall när en elev har rätt att läsa ett ämne på nytt. Förordning (2023:654).

Förordning (2023:654)

24 §

En elev i gymnasieskolan har rätt att genomgå prövning vid den egna skolenheten i alla ämnen som ingår i elevens individuella studieplan på de nivåer som ingår i studieplanen. Eleven får dock inte genomgå prövning på en viss nivå i ett ämne om eleven tidigare har fått minst betyget E på den nivån. En elev i gymnasieskolan har också rätt att genomgå prövning vid den egna skolenheten i alla grundskoleämnen och det gymnasiearbete som ingår i elevens individuella studieplan. Detta gäller dock inte om eleven tidigare har fått minst betyget E i grundskoleämnet eller på gymnasiearbetet. Förordning (2023:654).

Förordning (2023:654)

25 §

Den som inte är elev i gymnasieskolan men som vill ha betyg därifrån har rätt att genomgå prövning i alla ämnen på de nivåer som får finnas på ett nationellt program utom de ämnen som bara får anordnas på vissa utbildningar. Rätten gäller också gymnasiearbetet. Prövning får göras endast vid en skolenhet som anordnar utbildning i det aktuella ämnet på den nivå som prövningen gäller eller, när det gäller gymnasiearbetet, utbildning inom det kunskapsområde som gymnasiearbetet avser. Förordning (2023:654).

Förordning (2023:654)

26 §

Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om prövning.

27 §

Rektorn får ge en elev som inte har följt undervisningen på en nivå i ett ämne betyget E i ämnet på den aktuella nivån utan att eleven genomgår prövning, om 1. det av betyg, intyg eller liknande framgår att eleven genom studier i utlandet eller på annat sätt förvärvat sådana kunskaper som behövs för betyget E i ämnet på den aktuella nivån, och 2. utbildning i ämnet på den aktuella nivån anordnas vid skolenheten. Förordning (2023:654).

Förordning (2023:654)

27 a §

Om betyg inte har kunnat sättas enligt 15 kap. 27 § skollagen (2010:800), ska detta markeras med ett horisontellt streck i de dokument enligt detta kapitel som rör gymnasieskolan. Om betyg inte har kunnat sättas enligt 18 kap. 26 § skollagen, ska detta markeras med ett horisontellt streck i gymnasiebeviset avseende anpassad gymnasieskola. Förordning (2022:1617).

Förordning (2022:1617)

28 §

Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om utformningen av de dokument som har nämnts i detta kapitel. När det gäller föreskrifter som rör examensbevis ska Skolverket samråda med Universitets- och högskolerådet samt Myndigheten för yrkeshögskolan. Förordning (2012:745).

Förordning (2012:745)