5 kap. Avvikelser inom de nationella programmen

En särskild variant är en utbildning inom ett nationellt program där hela eller delar av det sammantagna utrymmet för, i förekommande fall, en nationell inriktning och för programfördjupning på ett nationellt program avviker från vad som annars gäller. Avvikelsen ska omfatta minst 300 gymnasiepoäng eller 300 gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola. På högskoleförberedande program i gymnasieskolan får det även finnas särskilda varianter inom det estetiska området. Utbildningen ska ha en tydlig egen identitet men i huvudsak rymmas inom examensmålet eller programmålet för ett program. För en idrottsutbildning gäller i stället 23-31 §§. Förordning (2022:1617).

En särskild variant ska godkännas om villkoren i 1 § är uppfyllda och om 1. utbildningen är av god kvalitet, 2. det finns en lokal eller regional efterfrågan på de kunskaper och färdigheter som utbildningen ger, 3. kostnaden för utbildningen är rimlig i förhållande till utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial utbildning, och 4. när det gäller gymnasieskolan uppställda behörighetskrav och urvalsgrunder uppfyller kraven i 7 § respektive 8 §. Förordning (2012:745).

En särskild variant inom det estetiska området i gymnasieskolan ska godkännas om villkoren i 1 § är uppfyllda och om 1. utbildningen är av hög kvalitet, 2. utbildningen efterfrågas av elever med särskilda färdigheter inom det estetiska området, 3. kostnaden för utbildningen är rimlig i förhållande till utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial utbildning, och 4. huvudmannen har ställt upp behörighetskrav och urvalsgrunder enligt 7 och 8 §§. Förordning (2012:402).

En huvudman får ansöka om att en utbildning ska godkännas som särskild variant. Ansökan görs hos Statens skolverk senast den 31 januari kalenderåret före det år utbildningen på programmet planeras att starta. Enskilda huvudmän ska, enligt 2 kap. 1 och 4 §§, ge in ansökan till Statens skolinspektion.

Ansökan ska innehålla 1. en beskrivning av utbildningens innehåll, 2. i förekommande fall, uppgift om tidigare elevers resultat på motsvarande utbildning, 3. uppgift om kostnaden för utbildningen, 4. i förekommande fall, uppgift om antalet elever som genomgått motsvarande utbildning, 5. i förekommande fall, en beskrivning av huvudmannens tidigare erfarenhet av att bedriva motsvarande utbildning, 6. i förekommande fall, en ansökan om nya ämnen eller nivåer i ämnen enligt 1 kap. 6 § eller uppgift om att huvudmannen har gjort en sådan ansökan, och 7. uppgift om huruvida, och i så fall en beskrivning av hur, huvudmannen när det gäller gymnasieskolan avser att ställa upp särskilda förkunskapskrav enligt 7 § eller tillämpa kompletterande urvalsgrunder enligt 8 §. Om ansökan avser en särskild variant inom det estetiska området i gymnasieskolan ska den alltid innehålla en beskrivning av hur huvudmannen avser att ställa upp särskilda förkunskapskrav enligt 7 § och tillämpa kompletterande urvalsgrunder enligt 8 §. Förordning (2023:654).

När ansökan avser ett yrkesprogram i gymnasieskolan eller ett nationellt program i anpassade gymnasieskolan ska den, förutom det som anges i 5 §, innehålla uppgift om 1. hur kravet på arbetsplatsförlagt lärande ska uppfyllas, och 2. vilket behov på arbetsmarknaden utbildningen är avsedd att fylla. När det gäller gymnasieskolan ska dessutom ett yttrande från aktuellt lokalt programråd bifogas till ansökan. Förordning (2022:1617).

För behörighet till en särskild variant i gymnasieskolan får krav ställas på att den sökande har kunskaper i ett sådant ämne eller inom ett sådant ämnesområde som är utmärkande för varianten. För behörighet till en särskild variant inom det estetiska området i gymnasieskolan ska krav ställas på att den sökande har kunskaper i ett sådant ämne eller inom ett sådant ämnesområde som är utmärkande för varianten. Förordning (2015:585).

Vid urval bland behöriga sökande till en särskild variant i gymnasieskolan får, förutom till betygen, hänsyn tas till ett prov för bedömning av den sökandes färdigheter eller kunskaper inom det ämne eller ämnesområde som den särskilda varianten är inriktad mot. Vid urval bland behöriga sökande till en särskild variant inom det estetiska området i gymnasieskolan ska, förutom till betygen, hänsyn tas till ett prov för bedömning av den sökandes färdigheter eller kunskaper inom det ämne eller ämnesområde som den särskilda varianten är inriktad mot. Förordning (2015:585).

Berörda nationella programråd ska höras om ansökan avser yrkesprogram i gymnasieskolan. Förordning (2012:402).

Ett beslut om särskild variant ska gälla för högst fyra antagningsomgångar. Av beslutet ska det framgå vid vilken skolenhet varianten ska anordnas och i förekommande fall om särskilda behörighetskrav eller kompletterande urvalsgrunder får användas. Beslutet innebär att varianten bara får anordnas på den aktuella skolenheten av den huvudman som har fått sin ansökan godkänd. Statens skolverk ska om möjligt fatta beslut senast den 1 september året innan utbildningen på programmet planeras att starta. Förordning (2022:149).

Beslut av Statens skolverk enligt 16 kap. 51 § tredje stycket eller 19 kap. 44 § tredje stycket skollagen (2010:800) ska innehålla uppgift om det belopp hemkommunen ska betala i interkommunal ersättning. Beslut av Skolverket enligt 16 kap. 55 § andra stycket eller 19 kap. 48 § tredje stycket skollagen ska innehålla uppgift om det grundbelopp hemkommunen ska betala. Beloppen ska varje år räknas upp med det skolindex som har föreskrivits enligt förordningen (1993:167) om skolindex. Om det kommer fram uppgifter som inte var kända när beslutet fattades eller det finns andra särskilda omständigheter, får Skolverket besluta om ett nytt belopp under beslutets giltighetstid. Förordning (2013:728).

Riksrekrytering enligt 19 § ska beslutas för nationella program, nationella inriktningar, särskilda varianter och gymnasiala lärlingsutbildningar i gymnasieskolan om det finns 1. en nationell efterfrågan på de kunskaper och färdigheter som utbildningen ger, 2. ett nationellt intresse av att elever ska kunna rekryteras från hela landet, eller 3. ett nationellt intresse av att enskilda elevers behov av kunskaper och färdigheter kan tillgodoses. Förutom det som anges i första stycket ska 1. utbildningen vara av god kvalitet, 2. kostnaden för utbildningen vara rimlig i förhållande till utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial utbildning, och 3. uppställda behörighetskrav och urvalsgrunder uppfylla kraven i 15 respektive 16 §. Förordning (2024:676).

Riksrekrytering enligt 19 § ska beslutas för nationella program, särskilda varianter och gymnasiala lärlingsutbildningar i anpassade gymnasieskolan om 1. utbildningen är möjlig att inrätta på endast en eller några orter i landet, eller 2. enskilda elevers behov av kunskaper och färdigheter annars inte kan tillgodoses. Förutom det som anges i första stycket ska 1. utbildningen vara av god kvalitet, och 2. kostnaden för utbildningen vara rimlig i förhållande till utbildningens syfte och kostnaden för annan utbildning i anpassade gymnasieskolan. Förordning (2022:1617).

Riksrekrytering enligt 21 och 22 a §§ ska beslutas för nationella program, nationella inriktningar och särskilda varianter i gymnasieskolan om 1. utbildningen efterfrågas av elever med särskilda kunskaper och färdigheter inom det ämne eller ämnesområde som utbildningen är inriktad mot, 2. utbildningen är av god kvalitet, 3. kostnaden för utbildningen är rimlig i förhållande till utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial utbildning, och 4. uppställda behörighetskrav och urvalsgrunder uppfyller kraven i 15 respektive 16 §. Förutom det som anges i första stycket ska det för riksrekrytering enligt 21 § finnas ett nationellt intresse av att enskilda elevers behov av kunskaper och färdigheter kan tillgodoses. Förordning (2024:676).

I 16 kap. 13 § och 19 kap. 12 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om att Statens skolverk får besluta att en utbildning får avvika från vad som annars gäller för nationella program i fråga om struktur, innehåll och examensmål eller programmål. Skolverket får dock inte besluta om avvikelser från den omfattning av de gymnasiegemensamma ämnena som framgår av bilaga 2 eller från de gymnasiegemensamma ämnena i anpassad gymnasieskola som framgår av bilaga 4 till skollagen. Skolverket ska besluta om avvikelse från examensmål eller programmål för en viss riksrekryterande utbildning om 1. utbildningen till sitt innehåll i allt väsentligt avviker från ett nationellt programs examensmål eller programmål, och 2. det finns synnerliga skäl för avvikelsen och utbildningen ryms inom gymnasieskolans eller anpassade gymnasieskolans kompetensområde. Förordning (2022:1617).

En offentlig huvudman får ansöka om att en utbildning ska vara riksrekryterande. Enskilda huvudmän får ansöka om motsvarande prövning för att få en avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning. Ansökan görs hos Statens skolverk senast den 31 januari året innan utbildningen på programmet planeras att starta. Enskilda huvudmän ska, enligt 2 kap. 1 och 4 §§, ge in ansökan till Statens skolinspektion. Det ska framgå av ansökan vilket nationellt program den avser och den ska innehålla uppgifter om kostnaden för utbildningen. Om ansökan gäller en utbildning i gymnasieskolan med eget examensmål, ska det i stället framgå om ansökan avser ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program. När det gäller gymnasieskolan ska ansökan även innehålla uppgift om huruvida, och i så fall en beskrivning av hur, huvudmannen avser att ställa upp särskilda förkunskapskrav enligt 15 § eller tillämpa kompletterande urvalsgrunder enligt 16 §. Om ansökan avser en riksrekryterande spetsutbildning i gymnasieskolan ska den dock alltid innehålla en beskrivning av hur huvudmannen avser att ställa upp särskilda förkunskapskrav enligt 15 § och tillämpa kompletterande urvalsgrunder enligt 16 §. När det gäller en spetsutbildning enligt 22 a § ska ansökan också innehålla en redogörelse för det prov som avses i 15 § och för hur provet gör det möjligt att bedöma om den sökande har en sådan kunskapsnivå som anges i 15 § andra stycket. Förordning (2024:676).

För behörighet till en riksrekryterande utbildning i gymnasieskolan får krav ställas på att den sökande har kunskaper i ett sådant ämne eller inom ett sådant ämnesområde som är utmärkande för utbildningen. För behörighet till en riksrekryterande spetsutbildning i gymnasieskolan ska krav ställas på att den sökande har kunskaper i ett sådant ämne eller inom ett sådant ämnesområde som är utmärkande för utbildningen. När det gäller en spetsutbildning enligt 22 a § ska kunskapsnivån också vara väsentligt högre än vad som krävs för att den sökande ska uppfylla kraven för betyget A i förhållande till betygskriterierna för årskurs 9 i grundskolan. När det gäller en spetsutbildning enligt 22 a § ska ett prov användas för bedömningen av kunskaperna. Provet ska göra det möjligt att bedöma om den sökande har en sådan kunskapsnivå som anges i andra stycket. Förordning (2024:676).

Vid urval bland behöriga sökande till en riksrekryterande utbildning i gymnasieskolan får, förutom till betygen, hänsyn tas till ett prov för bedömning av den sökandes kunskaper eller färdigheter inom det ämne eller ämnesområde som den riksrekryterande utbildningen är inriktad mot. Vid urval bland behöriga sökande till en riksrekryterande spetsutbildning i gymnasieskolan ska, förutom till betygen, hänsyn tas till ett prov för bedömning av den sökandes kunskaper eller färdigheter inom det ämne eller ämnesområde som den riksrekryterande utbildningen är inriktad mot. När det gäller en spetsutbildning enligt 22 a § ska hänsyn tas till det prov som avses i 15 §. Förordning (2024:676).

Ett beslut om riksrekrytering eller motsvarande ska gälla för högst fyra antagningsomgångar. Av beslutet ska det framgå vid vilken skolenhet utbildningen ska anordnas och i förekommande fall om särskilda behörighetskrav eller kompletterande urvalsgrunder får användas. Beslutet innebär att utbildningen bara får anordnas på den aktuella skolenheten av den huvudman som har fått sin ansökan godkänd. Av beslutet ska det också framgå hur många platser utbildningen får omfatta, om det inte är fråga om en spetsutbildning enligt 22 a §. Statens skolverks beslut ska om möjligt fattas senast den 1 september året innan utbildningen på programmet planeras att starta. Förordning (2024:676).

Beslut av Statens skolverk enligt 16 kap. 51 § tredje stycket eller 19 kap. 44 § tredje stycket skollagen (2010:800) ska innehålla uppgift om det belopp hemkommunen ska betala i interkommunal ersättning. Beslut av Skolverket enligt 16 kap. 55 § andra stycket eller 19 kap. 48 § tredje stycket skollagen ska innehålla uppgift om det grundbelopp hemkommunen ska betala. Beloppen ska varje år räknas upp med det skolindex som har föreskrivits enligt förordningen (1993:167) om skolindex. Om det kommer fram uppgifter som inte var kända när beslutet fattades eller det finns andra särskilda omständigheter, får Skolverket besluta om ett nytt belopp under beslutets giltighetstid. Förordning (2013:728).

Riksrekrytering för ett yrkesprogram i gymnasieskolan ska beslutas om förutsättningarna i 12 § finns och om kravet på arbetsplatsförlagt lärande kan uppfyllas. Förutsättningen i 12 § första stycket 1 bör tillstyrkas av berört nationellt programråd. Riksrekrytering för ett nationellt program i anpassade gymnasieskolan ska beslutas om förutsättningarna i 12 a § finns och om kravet på arbetsplatsförlagt lärande kan uppfyllas. Förordning (2022:1617).

Förutom det som anges i 14 § ska ansökan innehålla uppgift om hur kravet på arbetsplatsförlagt lärande ska tillgodoses.

Riksrekryterande estetisk spetsutbildning ska beslutas för det estetiska programmet om förutsättningarna i 12 b § finns och 1. spetsutbildningen innehåller nivåer med särskild fördjupning eller breddning inom det ämne eller ämnesområde som utbildningen är inriktad mot, 2. skolenheten har ett etablerat samarbete med en högskola som erbjuder kurser i det ämne eller ämnesområde som spetsutbildningen är inriktad mot, och 3. spetsutbildningen gör det möjligt för en elev att utöver sina gymnasiestudier delta i kurser vid en högskola. Det får inte finnas något eget examensmål för utbildningen. Tillträde till högskolekurser och betyg på sådana kurser regleras i högskoleförordningen (1993:100). Förordning (2024:676).

Lärare som inte uppfyller kraven i 2 kap. 13 § skollagen (2010:800) får trots det bedriva undervisning inom den del av den riksrekryterande estetiska spetsutbildningen som ger den dess spetskaraktär. En sådan lärare ska 1. vara lämplig att bedriva undervisningen, och 2. ha uppvisat en hög konstnärlig skicklighet inom det estetiska område som undervisningen avser. Förordning (2021:455).

Förutom det som anges i 14 § ska ansökan innehålla ett yttrande från en sådan högskola som anges i 21 § första stycket 2 om det nationella intresset för utbildningen. Förordning (2024:676).

Riksrekryterande spetsutbildning i matematik eller naturvetenskapliga, teknikvetenskapliga, samhällsvetenskapliga eller humanistiska ämnen ska beslutas för ett högskoleförberedande program eller en inriktning på ett sådant program om förutsättningarna i 12 b § finns och 1. spetsutbildningen innehåller nivåer med särskild fördjupning eller breddning inom det ämne eller ämnesområde som utbildningen är inriktad mot, 2. skolenheten har ett etablerat samarbete med en högskola som erbjuder kurser i det ämne eller ämnesområde som spetsutbildningen är inriktad mot, och 3. spetsutbildningen gör det möjligt för en elev att utöver sina gymnasiestudier delta i kurser vid en högskola. Det får inte finnas något eget examensmål för utbildningen. Tillträde till högskolekurser och betyg på sådana kurser regleras i högskoleförordningen (1993:100). Förordning (2024:676).

En utbildning där ämnena specialidrott och tränings- och tävlingslära ingår får vara riksidrottsgymnasium om det finns ett nationellt intresse av att tillgodose elitidrottens krav och det ställs särskilda krav på gemensam träning. En sådan utbildning som en kommun anordnar ska vara riksrekryterande. Förordning (2023:654).

En kommun eller en enskild huvudman får ansöka om att anordna idrottsutbildning vid ett riksidrottsgymnasium.

Statens skolverk får efter förslag från Sveriges Riksidrottsförbund besluta om var idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium får anordnas och om hur många platser dessa utbildningar får omfatta. Beslutet ska gälla för tre antagningsomgångar. Skolverket ska om möjligt fatta beslut senast den 1 september året innan utbildningen på programmet planeras att starta. Beslutet ska innehålla uppgift om det belopp hemkommunen ska betala i interkommunal ersättning för de olika program som huvudmannen erbjuder elever som går på en sådan utbildning. Förordning (2012:117).

Den sökande som anses ha bäst förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen ska ges företräde vid urval till utbildningen. Vid urval till programmen gäller 7 kap.

En utbildning där ämnena specialidrott och tränings- och tävlingslära ingår får godkännas som en nationell idrottsutbildning om den har en tydlig elitidrottskaraktär och ett etablerat samarbete med ett specialidrottsförbund som är relevant för utbildningen. Utbildningen får bara godkännas om specialidrottsförbundet tillstyrker det. Förordning (2023:654).

En kommun eller en enskild huvudman får ansöka om nationellt godkänd idrottsutbildning hos Statens skolverk. Enskilda huvudmän ska, enligt 2 kap. 1 och 4 §§, ge in ansökan till Statens skolinspektion.

Statens skolverk beslutar om var nationellt godkända idrottsutbildningar får anordnas och om hur många platser dessa utbildningar får omfatta. Av beslutet ska det framgå vid vilken eller vilka skolenheter utbildningen ska anordnas. Beslutet ska gälla för fyra antagningsomgångar. Statens skolverks beslut ska om möjligt fattas senast den 1 september året innan utbildningen på programmet planeras att starta. Förordning (2012:117).

Den sökande som anses ha bäst förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen ska ges företräde vid urval till utbildningen. Vid urval till programmen gäller 7 kap.

Ämnesplanerna för ämnena specialidrott och tränings- och tävlingslära får bara tillämpas inom idrottsutbildningar vid riksidrottsgymnasium eller nationellt godkända idrottsutbildningar. Ämnena specialidrott och tränings- och tävlingslära får ingå med sammanlagt 200 gymnasiepoäng eller gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola i programfördjupningen och med sammanlagt 200 gymnasiepoäng eller gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola i det individuella valet. Dessutom får ämnena läsas som utökat program med sammanlagt högst 300 gymnasiepoäng eller gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola. Förordning (2023:654).