3 kap. Budgetering
Ur Budgetlag (2011:203)
Sammanfattning
Regeringens förslag till statens budget ska omfatta alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov (3 §).
Statens inkomster och utgifter ska budgeteras och redovisas brutto på inkomsttitlar och anslag med de undantag som anges i 6 § (4 §).
Ett anslag får tillfälligt överskridas genom att en kredit motsvarande högst tio procent av det anvisade anslaget (anslagskredit) tas i anspråk (8 §).
Regeringen får besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas, om detta är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska skäl (12 §).
Denna sammanfattning är förenklad. Läs originaltexten nedan för fullständig information.
Vanliga frågor
Får ett anslag överskridas om pengarna inte räcker till?
Ett anslag får tillfälligt överskridas genom att en kredit motsvarande högst 10 procent av det anvisade anslaget (anslagskredit) tas i anspråk. Följande år ska tillgängliga medel reduceras med ett belopp motsvarande den ianspråktagna anslagskrediten. Med riksdagens bemyndigande får regeringen även besluta att ett anslag får överskridas. Detta får ske om det är nödvändigt för att i en verksamhet täcka särskilda utgifter som inte var kända då anslaget anvisades. Det får även ske för att ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget ska kunna uppfyllas (8 §).
Vad händer med pengar på ett anslag som inte används under året?
Outnyttjade medel på ett anslag (anslagssparande) får användas följande år. Outnyttjade medel får dock användas längst två år efter det att anslaget senast var uppfört på budgeten (10 §).
Kan regeringen besluta att pengar i budgeten inte ska användas?
Regeringen får besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas. Detta får ske om det är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet. Det får även ske av statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska skäl (12 §).
Lagtext
1 §
För budgetering och redovisning av inkomster på statens budget ska inkomsttitlar för olika slag av inkomster användas.
2 §
Vid budgetering av utgifter för bestämda ändamål ska ramanslag användas.
3 §
Regeringens förslag till statens budget ska omfatta alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov.
4 §
Statens inkomster och utgifter ska budgeteras och redovisas brutto på inkomsttitlar och anslag med de undantag som anges i 6 §.
5 §
Utgifter får inte budgeteras och redovisas mot inkomsttitlar.
6 §
Om riksdagen har beslutat att inkomster får tas i anspråk för ett bestämt ändamål på annat sätt än genom beslut om anslag (specialdestination), ska inkomsterna inte budgeteras och redovisas mot inkomsttitlar. Inkomster av skatter ska dock alltid budgeteras och redovisas mot inkomsttitlar. Ska inkomsterna helt eller till en bestämd del täcka utgifternai en viss verksamhet ska inkomsterna och motsvarande utgifter inte heller budgeteras eller redovisas mot anslag. Om inkomsterna till en obestämd del ska täcka utgifter i en verksamhet ska inkomsterna redovisas mot anslag (nettoredovisning). Första och andra styckena gäller även sådana inkomster som regeringen med stöd av riksdagens bemyndigande har beslutat ska specialdestineras till en viss verksamhet.
7 §
Regeringen får förfoga över avgiftsinkomster från frivilligt efterfrågade varor och tjänster som staten tillhandahåller och besluta om inkomsterna ska budgeteras och redovisas mot inkomsttitel eller specialdestineras till en viss verksamhet.
8 §
Ett anslag får tillfälligt överskridas genom att en kredit motsvarande högst tio procent av det anvisade anslaget (anslagskredit) tas i anspråk. Följande år ska tillgängliga medel reduceras med ett belopp motsvarande den ianspråktagna anslagskrediten. Med riksdagens bemyndigande får regeringen även besluta att ett anslag får överskridas, om detta är nödvändigt för att i en verksamhet täcka särskilda utgifter som inte var kända då anslaget anvisades eller för att ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget ska kunna uppfyllas.
9 §
Regeringen får besluta att anslag för räntor på statsskulden samt andra utgifter för upplåning och skuldförvaltning får överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden.
10 §
Outnyttjade medel på ett anslag (anslagssparande) får användas följande år. Outnyttjade medel får dock användas längst två år efter det att anslaget senast var uppfört på budgeten.
11 §
När regeringen tilldelar en myndighet ett anslag, får den besluta om begränsningar i villkoren för utnyttjandet av anslaget.
12 §
Regeringen får besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas, om detta är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska skäl.