3 kap. Verkställighet i Sverige av en utländsk dom på frihetsberövande påföljd

Kriminalvården får göra en framställning om att en utländsk dom på frihetsberövande påföljd ska verkställas i Sverige.

Framställningen ska överlämnas till Regeringskansliet. Framställningen får också lämnas direkt till behörig myndighet i den andra staten om detta har avtalats i en internationell överenskommelse som gäller mellan Sverige och den andra staten eller om den staten annars tillåter det.

Den dömde får begära att Kriminalvården gör en framställning enligt första stycket.

Kriminalvården får vid prövningen av om en utländsk dom på frihetsberövande påföljd ska verkställas i Sverige hämta in upplysningar från den behöriga myndigheten i den andra staten, Migrationsverket, Polismyndigheten, Skatteverket, Åklagarmyndigheten eller andra svenska myndigheter.

På begäran av Kriminalvården ska Migrationsverket, Polismyndigheten, Skatteverket och Åklagarmyndigheten lämna de uppgifter som behövs för Kriminalvårdens prövning av om en utländsk dom på frihetsberövande påföljd ska verkställas i Sverige.

Om en utländsk dom på frihetsberövande påföljd rör en gärning på tryckfrihetsförordningens eller yttrandefrihetsgrundlagens områden, ska Kriminalvården samråda med och vid behov hämta in ett yttrande från Justitiekanslern.

Om domstolen bestämmer en ny påföljd enligt 3 kap. 13 § lagen (2025:520) om internationell verkställighet i brottmål, ska domstolen skicka en kopia av domen till Kriminalvården.

Kriminalvården ska genast underrätta den behöriga myndigheten i den andra staten, om

1. ett beslut om att en utländsk dom på frihetsberövande påföljd ska verkställas i Sverige har meddelats enligt 3 kap.
9 § lagen (2025:520) om internationell verkställighet i brottmål och beslutet har fått laga kraft,

2. en dom i fråga om bestämmande av ny påföljd har meddelats enligt 3 kap. 13 § samma lag och domen har fått laga kraft,
3. den frihetsberövande påföljden är helt verkställd,
4. den dömde har avvikit från verkställigheten,
5. rätten har beslutat om tillstånd till villkorad utslussning enligt 33 kap. 6 § brottsbalken,
6. den dömde har blivit frigiven från den frihetsberövande påföljden, eller
7. beslutet om verkställighet i Sverige har upphävts enligt

3 kap. 21 § första stycket 3 lagen om internationell verkställighet i brottmål.

Om det följer av en internationell överenskommelse som är bindande för Sverige ska Kriminalvården lämna information om verkställigheten, om den andra staten begär en särskild redogörelse. Förordning (2026:284).

Om verkställighet av ett fängelsestraff sker i Sverige enligt lagen (1994:569) om Sveriges samarbete med de internationella tribunalerna för brott mot internationell humanitär rätt eller lagen (2006:615) om samarbete med Specialdomstolen för Sierra Leone, tillämpas i fråga om underrättelser 5 § första stycket 3 och 4 i denna förordning. En underrättelse ska dock lämnas två månader innan påföljden är helt verkställd. En underrättelse ska också lämnas om den dömde har avlidit under verkställighetstiden.

En begäran om tvångsmedel enligt 3 kap. 14 § lagen
(2025:520) om internationell verkställighet i brottmål bör innehålla uppgift om den dömdes födelsetid och adress, brottets beskaffenhet, påföljdens art och längd samt, i förekommande fall, när verkställigheten påbörjades.

Om en begäran enligt första stycket görs direkt till Regeringskansliet ska den genast överlämnas till Åklagarmyndigheten. Regeringskansliet ska samtidigt skicka en kopia till Kriminalvården. Om en sådan begäran görs direkt till Kriminalvården ska den genast överlämnas till Åklagarmyndigheten. Kriminalvården ska samtidigt skicka en kopia till Regeringskansliet.

Åklagarmyndigheten ska underrätta Kriminalvården om de åtgärder som vidtas i fråga om tvångsmedel. Kriminalvården ska i sin tur underrätta den behöriga myndigheten i den andra staten om åtgärderna och om att ett beslut om tvångsmedel hävs om inte en framställning om verkställighet görs inom den tidsfrist som anges i 3 kap. 17 § 1 lagen (2025:520) om internationell verkställighet i brottmål.

Om tvångsmedel har beslutats enligt 3 kap. 14 § lagen
(2025:520) om internationell verkställighet i brottmål, ska Regeringskansliet genast underrätta Åklagarmyndigheten och domstolen när framställningen om verkställighet har tagits emot enligt 3 kap. 7 § tredje stycket samma lag.

I frågor som rör överförande och transport av den dömde ska Kriminalvården samråda med den behöriga myndigheten i den andra staten. Kriminalvården får i sådana frågor begära hjälp av Polismyndigheten om det behövs.

En framställning om tillstånd till en sådan åtgärd som avses i 3 kap. 22 § lagen (2025:520) om internationell verkställighet i brottmål görs av Kriminalvården. Innan en sådan framställning görs, ska Kriminalvården hämta in upplysningar från Åklagarmyndigheten eller Polismyndigheten. På begäran av Kriminalvården ska dessa myndigheter lämna de uppgifter som behövs för Kriminalvårdens prövning av om en sådan framställning ska göras.

Framställningen ska innehålla de uppgifter och handlingar som anges i 2 eller 4 § förordningen (1982:306) om utlämning för brott och ges in till Regeringskansliet som lämnar den vidare till den andra staten.