Från och med söndagen den 12 juli 2026 gäller nya regler för asylsökandes rätt till offentligt biträde. I stället för ett biträde som följer den sökande genom hela handläggningen hos Migrationsverket får personen två timmars allmän rättslig rådgivning, i vissa fall tre. Sedan får den enskilde betala själv. Ändringen är en del av Sveriges anpassning till EU:s migrations- och asylpakt och har mött skarp kritik från Advokatsamfundet och Svenska Röda Korset, som varnar för att rättssäkerheten försämras.
Vad som gäller från och med 12 juli
De nya reglerna rör rätten till offentligt biträde vid handläggningen av ärenden om internationellt skydd, alltså asylärenden. Tidigare fick en asylsökande ett kostnadsfritt biträde som utan tidsgräns kunde arbeta med hela ärendet. Nu gäller i stället en fast ram: två timmars rådgivning i inledningen av processen, och tre timmar i särskilda fall. Rådgivningen ska vara allmän. Biträdet får informera om hur processen fungerar, men enligt kritikerna inte längre sätta sig in i det enskilda ärendet på samma sätt som förr.
Riksdagen biföll förslaget den 9 juni 2026, med en rösts marginal. Beslutet fattades sent i förhållande till EU-pakten, vars regler började gälla redan den 12 juni, vid en tidpunkt då Sverige ännu saknade nationell lagstiftning på plats. Underlaget till beslutet finns hos riksdagen, och ändringen har rapporterats av bland andra Aftonbladet via TT.
Skillnaden mot det tidigare systemet
Tidigare fanns ingen tidsgräns för hur mycket ett offentligt biträde kunde arbeta med ett asylärende. Verksamma advokater uppger att de i snitt lade mellan tio och tretton timmar per person. Arbetet handlade om att gå igenom den sökandes asylberättelse, identifiera vilka omständigheter som var juridiskt avgörande och se till att skyddsskälen kom fram på rätt sätt i utredningen.
Med tvåtimmarsramen försvinner den möjligheten i det inledande skedet. Karin Ödquist Drackner, expert på migrationsrätt vid Svenska Röda Korset, beskriver konsekvensen så här enligt TT: den sökande ska få information om sina rättigheter, men ingen som juridiskt hjälper personen att hantera frågorna. Risken, menar hon, är att asylsökande får svårare att få fram sina skyddsbehov.
När de betalda timmarna tar slut
Det praktiskt viktigaste för den enskilde är vad som händer efter att de inledande timmarna är förbrukade. Då upphör det kostnadsfria stödet i den delen av processen. Vill den sökande ha fortsatt juridisk hjälp under handläggningen får personen bekosta den själv, något som i praktiken kan vara svårt för många i den situationen.
Rätten till offentligt biträde återkommer först vid ett senare skede. När Migrationsverket har fattat beslut och det beslutet överklagas blir det åter aktuellt med ett biträde för den sökande. Det innebär att den mest sårbara delen, själva utredningen där asylberättelsen läggs fram, i stor utsträckning ska hanteras utan djupgående juridiskt stöd. Reglerna gäller även ensamkommande barn. Migrationsverkets information om asylprocessen finns hos Migrationsverket.
Kritiken: miniminivå och svensk rättstradition
Advokatsamfundet har meddelat regeringen att ändringarna gör det i praktiken omöjligt för advokater att åta sig uppdragen, och flera advokater har redan tackat nej till nya ärenden hos Migrationsverket. Sait Umdi, advokat och ledamot i Advokatsamfundet, sammanfattar invändningen enligt TT: om biträdet inte får ge ärende- och klientspecifik rådgivning saknar den betydelse, eftersom processen då inte blir rättssäker.
En central del av kritiken handlar om nivån. De nya reglerna uppfyller EU:s miniminivå för juridiskt stöd, men innebär nationellt en tydlig begränsning jämfört med hur Sverige tidigare hanterat frågan. Socialförsäkringsutskottets ordförande Viktor Wärnick (M), som röstade ja, motiverar linjen med att Sverige bör ligga så nära EU-rättens minimikrav som möjligt för att inte sticka ut och skapa tilldragande faktorer. Ludvig Aspling (SD), som också röstade ja, menar att biträdet inte behövs eftersom Migrationsverket har en egen utredningsskyldighet.
Poängen i den juridiska kritiken är att en miniminivå enligt EU-rätten inte är detsamma som en rättssäker nivå för den enskilde. Sverige har haft en tradition av offentligt finansierat biträde och rättshjälp där tanken är att den som saknar egna resurser ändå ska kunna ta till vara sin rätt. När stödet tidsbegränsas och kan ta slut mitt i en pågående process förskjuts den balansen. Det är samma principfråga som återkommer i mycket av det som avgör vardagens juridik, oavsett om det gäller hur din sjukpenning beräknas eller vilket skydd du har enligt diskrimineringslagen: reglernas exakta utformning avgör vad rättigheten är värd i praktiken.
Det här bör du hålla koll på
För den som berörs, eller hjälper någon som berörs, är några punkter särskilt viktiga att känna till:
- Den kostnadsfria rådgivningen är begränsad till två timmar, i särskilda fall tre, och gäller i inledningen av asylprocessen.
- Rådgivningen ska vara allmän. Utnyttja tiden till att förstå vilka omständigheter som är avgörande i det egna ärendet.
- När timmarna är slut får den sökande själv bekosta fortsatt juridisk hjälp under handläggningen.
- Rätten till offentligt biträde återkommer om Migrationsverkets beslut överklagas.
- Reglerna omfattar även ensamkommande barn.
Lagändringen är beslutad och träder i kraft den 12 juli. Hur den fungerar i praktiken, och om kritiken från advokatkåren visar sig befogad, kommer att avgöras i de ärenden som nu ska handläggas under de nya villkoren.
Senast faktagranskad: 11 juli 2026