4 kap. Skolenheter m.m.

En huvudmans gymnasieskola skall organiseras på en eller flera skolenheter enligt bestämmelserna i detta kapitel.

För beräkning av omfattningen av en huvudmans gymnasieskola under ett redovisningsår finns ett poängsystem. Enligt detta beräknas a) 1,5 poäng för varje påbörjat 30-tal av det sammanlagda antalet elever inom varje årskurs i en skolenhet på linjerna Dk, Du, Ek, Ep, Hk, Ko, Mu, So, Ss, Te, E, H, N, S och T, b) 1,5 poäng för varje påbörjat 16-tal av det sammanlagda antalet elever på annan linje i en skolenhet, c) 1,5 poäng för varje klass av specialkurs som omfattar läsår, d) 1 poäng för varje klass av specialkurs som under redovisningsåret omfattar mindre än läsår men minst en termin, e) 1 poäng för varje påbörjat 20-tal kursveckor av sådana specialkurser vid skolenhet som under redovisningsåret omfattar mindre än en termin, f) 1,5 poäng för varje påbörjat 800-tal lektioner i fråga om skolenhet, till vilken sådan praktik i skolverkstad på linje T är förlagd som avses i bestämmelser i timplanen, g) 0,5 poäng för varje påbörjat femtal elever i gymnasial lärlingsutbildning, h) 1 poäng för elevhem som är knutet till gymnasieskolan och står under samma ledning som denna. Omfattar en årskurs delar av två på varandra följande redovisningsår, beräknas för varje redovisningsår i fråga om linje hälften av det poängtal som följer av första stycket a) eller b) och i fråga om specialkurs 0,75 poäng för varje klass och redovisningsår. För klass av särskola som förlagts till lokaler vilka ingår i skolanläggning för gymnasieskola beräknas 1 poäng för varje redovisningsår. Av 6 kap. 10 § och 12 kap. 10 § framgår att vissa särskilda bestämmelser gäller när huvudmannen har filialutbildning eller tillämpar samordnade timplaner. Beräkningen av poäng för ett redovisningsår skall utgå från de förutsättningar som är kända den 15 maj före redovisningsåret såvitt gäller studievägar, elevplatser m. m. enligt 3 kap. och beräknat antal elever den 15 januari för preliminärt statsbidragsgrundande timunderlag för undervisningen enligt 9--12 kap.

Utbildning i en huvudmans gymnasieskola kan bedrivas vid 1. skolenhet som har endast gymnasieskola eller både gymnasieskola och en eller flera andra skolformer under ledning av en rektor i gymnasieskolan, 2. skolenhet som har vuxenutbildning och gymnasieskola under ledning av en rektor i vuxenutbildningen, 3. skolenhet som har grundskola och gymnasieskola under ledning av en rektor i grundskolan. Om förutsättningarna för skolledning av olika slag gäller särskilda föreskrifter som regeringen meddelar.

Skolöverstyrelsen beslutar om skolenheter i vilka gymnasieskola ingår, om inte annat är särskilt föreskrivet. Skolöverstyrelsens beslut får överklagas hos regeringen.

Skolenheter under ledning av en rektor i gymnasieskolan hänförs till olika kategorier beroende på poängtal enligt 2 § och andra faktorer enligt särskilda föreskrifter som regeringen meddelar.

Av 24 kap. högskoleförordningen (1977:263) framgår att en huvudmans kommunala högskoleutbildning utanför vårdområdet skall anordnas vid en eller flera skolenheter med gymnasieskola, om inte regeringen för visst fall bestämmer annat, samt att den högskoleutbildning som är förlagd till en sådan skolenhet skall ledas av rektor för skolenheten. Som skolenhet med gymnasieskola skall vid tillämpningen av dessa bestämmelser räknas endast skolenhet som leds av en rektor i gymnasieskolan.

Om det för en kommuns eller landstingskommuns gymnasieskola finns två eller flera skolenheter med samma studieväg, skall eleverna på studievägen fördelas på skolenheterna med hänsyn till vad som är ändamålsenligt från kommunikationssynpunkt, till vad som krävs för att effektivt utnyttja lokaler och andra utbildningsresurser samt till elevers önskemål.

Styrelsen för skolan fördelar eleverna på skolenheter, om inte annat är särskilt föreskrivet. Styrelsens beslut får inte överklagas.