3 kap. Fördelningen av studievägar m. m. mellan huvudmännen

Av 5 kap. 2 § skollagen (1985:1100) framgår att gymnasieskola med utbildning på studievägar får anordnas av kommuner och landstingskommuner efter medgivande av skolöverstyrelsen i varje särskilt fall. Kommuner får anordna gymnasial lärlingsutbildning enligt bestämmelser i 19 kap. denna förordning.

Landstingskommuner får i sina gymnasieskolor anordna studievägar endast inom områdena vård, konsumtion, jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring, om inte annat följer av andra stycket. Om skolöverstyrelsen före den 1 juli 1986 med stöd av då gällande föreskrifter har medgett en landstingskommun att i sin gymnasieskola anordna en studieväg som inte kan anses höra till något av dessa områden, får landstingskommunen, utan hinder av föreskrifterna i första stycket, bedriva utbildning på studievägen så länge behov föreligger och regeringen inte föreskriver annat.

Inom konsumtionsområdet får en landstingskommuns gymnasieskola omfatta specialkurs som till sina huvuddelar motsvarar kurs vid lanthushållsskola under läsåret 1970/71. Annan specialkurs inom konsumtionsområdet får anordnas endast efter skolöverstyrelsens medgivande.

Sådana kommuner som ingår i en landstingskommun får inte i sina gymnasieskolor anordna studievägar inom områdena vård, jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring. Om det finns särskilda skäl kan dock skolöverstyrelsen medge att en sådan kommuns gymnasieskola får omfatta även studieväg inom vårdområdet. Medgivande får lämnas endast om kommunen och landstingskommunen har träffat avtal om studievägen.

Studievägar och elevplatser skall fördelas mellan skolhuvudmännen enligt bestämmelserna i detta kapitel. Fördelningen mellan kommunerna skall utgå från att ett antal orter i landet (gymnasieorter) för sökande från ett för respektive gymnasieort naturligt upptagningsområde (gymnasieregion) skall kunna erbjuda ett allsidigt urval av vanliga studievägar i en gymnasieskola med ortens kommun såsom huvudman (gymnasieortskommun).

Med lågfrekventa studievägar avses i detta kapitel sådana reguljära eller försöksvis införda studievägar som med hänsyn till sin särskilda karaktär bör anordnas endast på ett fåtal orter i landet men som har allmänt intresse. Skolöverstyrelsen bestämmer vilka studievägar som skall räknas som lågfrekventa i sammanhang som avses i detta kapitel.

Regeringen fastställer för varje redovisningsår för hela riket en totalram för tilldelning av elevplatser för intagning i årskurs 1 eller motsvarande på olika utbildningar i kommunernas och landstingskommunernas gymnasieskolor. Totalramen anges i årselevplatser, vilket innebär att en intagningsplats på en två- eller treårig studieväg motsvarar två respektive tre årselevplatser. En intagningsplats på linje T motsvarar dock 3,7 årselevplatser.

Totalramen är uppdelad på 1. en ram för utbildningar på vilka eleverna kan börja direkt efter grundskolan (direktramen), 2. en ram för kurser för invandrarungdom, påbyggnadsutbildningar och andra specialkurser som kräver viss ålder, praktik eller utbildning utöver grundskolan (lilla ramen).

Direktramen är uppdelad på sex sektorsramar och en ram för ospecificerade platser.

I sektorsramarna ingår platser för linjer och gymnasial lärlingsutbildning enligt följande. 1. Ramen för humanistisk-samhällsvetenskaplig sektor (HS-sektorn) inrymmer linjerna H, S, So, Mu och Ep. 2. Ramen för vård-, social- och konsumtionssektorn (VSK-sektorn) inrymmer linjerna Vd, Ss och Ko. 3. Ramen för ekonomisk-merkantil sektor (EM-sektorn) inrymmer linjerna E, Ek, Dk och Hk. 4. Ramen för teknisk-naturvetenskaplig sektor (TN-sektorn) inrymmer linjerna N, T, Te och Du. 5. Ramen för teknisk-industriell sektor (TI-sektorn) inrymmer linjerna Ba, Be, Et, Fo, Li, Pr, Tr och Ve samt gymnasial lärlingsutbildning. 6. Ramen för jordbruks- och skogsbrukssektorn (JST-sektorn) inrymmer linjerna Jo, Sb och Td. I varje sektorsram ingår dessutom platser för sådana specialkurser inom direktramen som ligger nära sektorns linjer. I ramen för TI- sektorn ingår platser för specialkurser inom direktramen, vilka inte ligger nära någon linje. I sektorsramarna finns dock inte platser för LA-kurser som omfattar mindre än ett läsår och som inte kräver viss ålder, praktik eller utbildning utöver grundskolan för tillträde (korta LA-kurser).

I ramen för ospecificerade platser ingår platser för 1. korta LA-kurser och 2. utbildningar som regeringen bestämmer särskilt.

Från totalramens delramar för hela riket skall skolöverstyrelsen undanta de årselevplatser som behövs för ändamål som avses i 11 § 2 och för beslut av skolöverstyrelsen enligt 19 §. I övrigt skall skolöverstyrelsen fördela årselevplatserna i varje riksram mellan länen i form av länsramar. Fördelningen skall ske i ett sammanhang. Skolöverstyrelsen skall dock för senare fördelning hålla inne det antal årselevplatser som behöver finnas som reserv. Skolöverstyrelsens beslut om länsramar får inte överklagas.

Med iakttagande av föreskrifterna i 1--5 §§ skall länsskolnämnden genom beslut om tilldelning av elevplatser ur ramarna för varje kommun eller landstingskommun bestämma vilken eller vilka studievägar som kommunen eller landstingskommunen får anordna från och med årskurs 1 eller motsvarande. Länsskolnämnden bestämmer hur många intagningsplatser, uttryckt i antal klasser, som varje huvudman får inrätta för varje studieväg och hur många intagningsplatser huvudmannen får inrätta för gymnasial lärlingsutbildning. Sådan tilldelning av elevplatser som innebär utökning av kommuners gymnasieskoleutbildning på andra orter än gymnasieorter får avse endast yrkesinriktad utbildning. Skolöverstyrelsens medgivande krävs för tilldelning av elevplatser på studieväg inom en för huvudmannen ny sektor.

Tilldelning ur länsramarna görs efter ansökan av kommunens skolstyrelse eller landstingskommunens utbildningsnämnd. I fråga om tidpunkter och former för ansökningarna gäller de föreskrifter som skolöverstyrelsen meddelar.

Länsskolnämnderna skall fatta årliga beslut om tilldelning ur länsramarna. Dessa beslut skall fattas senast vid den tidpunkt som skolöverstyrelsen bestämmer. Länsskolnämnderna får såsom reserv hålla inne ett antal platser som fördelas vid en senare tidpunkt.

Om kommuner med gymnasieskola hör till olika län men samma gymnasieregion, skall vardera länsskolnämnden samråda med den andra innan länets kommun tilldelas platser. Om länsskolnämnderna inte enas, skall skolöverstyrelsen besluta.

Om det efter en länsskolnämnds fördelning ur en ram blir årselevplatser över, vilka inte räcker till ytterligare en klass, får länsskolnämnden omfördela de överblivna platserna till en ram där tillskottet kan utnyttjas. Efter medgivande från skolöverstyrelsen får länsskolnämnder sinsemellan omfördela sådana överblivna årselevplatser till län och ram där tillskottet kan utnyttjas.

Länsskolnämndernas beslut om tilldelning ur eller omfördelning mellan länsramarna får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut i en sådan fråga får inte överklagas.

Om en kommun eller landstingskommun hos länsskolnämnden ansöker om tilldelning av intagningsplatser på en lågfrekvent studieväg, skall länsskolnämnden med eget yttrande överlämna ärendet till skolöverstyrelsen för beslut.

I 6 kap. finns vissa särskilda bestämmelser om platser för filialutbildning.

Vissa särskilda bestämmelser om platser för undervisning enligt samordnade timplaner finns i 12 kap.

Länsskolnämnderna skall årligen till skolöverstyrelsen redovisa sina beslut om tilldelning ur länsramarna. Närmare föreskrifter om detta meddelas av skolöverstyrelsen.

Varje kommun och landstingskommun med gymnasieskola skall vid tidpunkt som skolöverstyrelsen bestämmer till länsskolnämnden redovisa i vilken utsträckning tilldelade elevplatser har utnyttjats. Länsskolnämnden skall översända dessa uppgifter till skolöverstyrelsen.

I fråga om gren eller variant som börjar i högre årskurs beslutar länsskolnämnden vilken eller vilka grenar och varianter som kommunens eller landstingskommunens gymnasieskola får omfatta. Skolöverstyrelsen beslutar dock när det gäller en lågfrekvent gren eller variant. I årskurs 2 av tvååriga linjer och specialkurser får en huvudman i sin gymnasieskola anordna även sådana grenar och varianter som inte omfattas av beslut enligt första stycket. Detta får dock ske endast under förutsättning att eleverna inte bildar egen klass. En ytterligare förutsättning är att hela den yrkesinriktade delen av den för grenen eller varianten speciella utbildningen hålls utanför beräkningen av timresurser och statsbidrag enligt 9 och 10 kap. och ges i form av inbyggd utbildning med särskilt statsbidrag för sådan enligt 18 kap.

För varje kommun med gymnasieskola som omfattar linje T bestämmer skolöverstyrelsen om årskurs 4 får anordnas och i så fall med vilken eller vilka grenar och varianter.

Undervisning på halvklassisk eller helklassisk variant av linje H får starta endast om antalet elever är lägst fem vid undervisningens början. För att undervisning på en gren av linje Te skall få starta krävs minst tolv elever. Om inte annat följer av första stycket eller av andra särskilda föreskrifter om lägsta antal elever, får undervisning på en viss linje eller specialkurs eller på en viss gren eller variant starta endast om antalet elever är lägst åtta vid undervisningens början. Om det finns synnerliga skäl, får länsskolnämnden medge undantag från föreskrift om lägsta antal elever. Nämndens beslut i ett sådant ärende får inte överklagas.

Om antalet elever på en linje, specialkurs, gren eller variant under pågående undervisning sjunker under det tal som enligt föreskrifter eller länsskolnämndens medgivande gäller för start av undervisningen, får styrelsen för skolan besluta att undervisningen ändå skall fortsätta.

Enligt 5 kap. 3 § skollagen (1985:1100) skall varje del av landet i fråga om varje studieväg ingå i elevområdet för någon kommuns eller landstingskommuns gymnasieskola (huvudregeln), om inte annat föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Huvudregeln gäller inte för lokalt och regionalt arbetsmarknadsanknutna studievägar. Skolöverstyrelsen får medge undantag i fråga om ytterligare studievägar, dock ej linjer, om de till innehåll och inriktning nära ansluter till någon annan studieväg i gymnasieskolan. Skolöverstyrelsens beslut i ett sådant ärende får inte överklagas.

Om inte annat föreskrivs av regeringen, fattas beslut om utökat elevområde enligt 5 kap. 4 § skollagen (1985:1100) av länsskolnämnden i det län till vilket huvudmannen hör. I fråga om elevområde som skulle sträcka sig utanför länets gränser skall länsskolnämnderna i berörda län samråda med varandra. Om länsskolnämnderna i ett sådant fall inte enas, skall beslut fattas av skolöverstyrelsen. Länsskolnämndens beslut om elevområde får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut i en sådan fråga får inte överklagas. Enskilda får inte överklaga beslut om elevområde.

I fråga om vissa skolhuvudmän i Stockholms län finns särskilda föreskrifter om elevområden i förordningen (1986:625) om samordnad intagning till vissa gymnasieskolor i Stockholms län.