19 kap. Gymnasial lärlingsutbildning

I skollagen (1985:1100) finns grundläggande föreskrifter om gymnasial lärlingsutbildning, som innebär att en elev i gymnasieskolan samtidigt är lärling hos ett företag eller motsvarande och därvid huvudsakligen genom företagets försorg får utbildning för ett visst yrke enligt en plan som är fastställd eller godkänd av en statlig eller kommunal myndighet. Detta kapitel innehåller vissa närmare bestämmelser om gymnasial lärlingsutbildning.

Gymnasial lärlingsutbildning får anordnas av kommuner som har gymnasieskola med linjer eller specialkurser. Även en kommun som inte har sådan gymnasieskola men har komvux får anordna gymnasial lärlingsutbildning, om skolöverstyrelsen medger kommunen detta. Skolöverstyrelsens beslut i ett sådant ärende får överklagas hos regeringen.

Av 2 kap. skollagen (1985:1100) följer att kommunens skolstyrelse skall vara styrelse för den gymnasiala lärlingsutbildning som kommunen anordnar samt att skolöverstyrelsen och länsskolnämnden skall ha tillsyn över utbildningen.

Den gymnasiala lärlingsutbildningen skall organisatoriskt knytas till en eller flera skolenheter som har linjer eller specialkurser, företrädesvis närmast motsvarande studievägar. I fall som avses i 2 § andra stycket skall den gymnasiala lärlingsutbildningen organisatoriskt knytas till en skolenhet som har komvux.

För gymnasial lärlingsutbildning får avgift inte tas ut av eleven.

För varje kommuns gymnasiala lärlingsutbildning skall finnas ett elevområde, som är gemensamt för all sådan utbildning oavsett dess inriktning. Elevområdet skall omfatta den kommun som anordnar utbildningen. Skolöverstyrelsen eller, efter skolöverstyrelsens bemyndigande, länsskolnämnden får bestämma att elevområdet skall omfatta även en eller flera andra kommuner eller delar därav. Varje del av landet bör ingå i elevområdet för någon kommuns gymnasiala lärlingsutbildning. I fall som avses i 2 § andra stycket skall elevområdet omfatta endast den kommun som anordnar utbildningen.

Länsskolnämndens beslut om elevområde får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut i en sådan fråga får inte överklagas. Enskilda får inte överklaga beslut om elevområde.

Till ett elevområde hör den som är bosatt i Sverige och som är kyrkobokförd i en kommun eller kommundel som ingår i elevområdet.

Av 3 kap. 13 § framgår att länsskolnämnden för varje kommun i länet, som får anordna gymnasial lärlingsutbildning, för varje redovisningsår bestämmer hur många intagningsplatser kommunen får inrätta för sådan utbildning. Skolstyrelsen bestämmer för varje redovisningsår hur många intagningsplatser inom den tilldelade ramen som skall utnyttjas i mån av tillgång på lärlingsplatser hos företagen och behöriga sökande.

En lärlingsplats hos ett företag får av skolstyrelsen godkännas för gymnasial lärlingsutbildning endast om företaget bedöms kunna fullgöra erforderliga åtaganden beträffande utbildningen och arbets- och utbildningsförhållandena i övrigt är tillfredsställande. Om en lärlingsplats inte har inrättats efter lokal överenskommelse mellan företaget och den närmast berörda lokala arbetstagarorganisationen, skall skolstyrelsen bereda närmast berörda arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer inom branschen tillfälle att yttra sig. I ett sådant fall skall yttrande dessutom inhämtas från berört yrkesråd, om sådant finns. Om någon av organisationerna underkänner lärlingsplatsen, får skolstyrelsen godkänna den endast om det finns särskilda skäl.

Elever i gymnasial lärlingsutbildning antas av skolstyrelsen. Dess beslut i ett sådant ärende får inte överklagas.

Följande förutsättningar skall vara uppfyllda för att en sökande skall antas som elev. 1. Sökanden hör till elevområdet. Om någon skall kyrkobokföras inom elevområdet men detta ännu inte har hunnit ske, skall han likställas med en sökande som hör till elevområdet. 2. Sökanden har fullgjort sin skolplikt. 3. Sökanden har eller får, om han antas som elev, anställning hos ett företag inom det geografiska område som bildar elevområdet. Skolstyrelsen får även godta anställning hos företag utanför detta område. 4. Skolstyrelsen har godkänt lärlingsplatsen för gymnasial lärlingsutbildning. 5. Företaget har, för det fall att sökanden antas som elev, gentemot skolstyrelsen utfäst sig att ge sökanden den ledighet från anställningen som föreskrifterna för utbildningen förutsätter och att lämna den medverkan som behövs för att kontroll från skolmyndigheternas sida enligt bestämmelserna i detta kapitel skall kunna utövas. 6. Företaget kan antas vara i stånd att fullgöra sitt åtagande i det aktuella fallet. 7. Skolstyrelsen och företaget är överens om ersättningen till företaget. 8. Sökanden kan antas ha förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Om intagningsplatser inte finns för alla behöriga sökande, skall företräde ges åt dem som är under 18 år eller fyller 18 år det kalenderhalvår utbildningen startar. Skolstyrelsen får dock göra undantag till förmån för en äldre sökande, om speciella omständigheter föreligger. I övrigt bestäms företrädet mellan de sökande enligt föreskrifter som skolöverstyrelsen meddelar.

Gymnasial lärlingsutbildning anordnas under 40 veckor av redovisningsåret, fördelade på två terminer som normalt skall sammanfalla med höstterminen och vårterminen av läsåret i gymnasieskolan. Verksamhet i anställningen utanför terminerna utgör inte gymnasial lärlingsutbildning.

Utbildningstiden vid och utanför företaget under en vecka skall normalt till omfattning och förläggning sammanfalla med den ordinarie arbetstiden i anställningen. Det förutsätts därvid att anställningen avser heltid.

Bestämmelserna om friluftsdagar och lovdagar i 2 kap. 12 och 13 §§ gäller inte elever i gymnasial lärlingsutbildning.

Gymnasial lärlingsutbildning meddelas i form av grundutbildning, som syftar till att ge eleven de grundläggande kunskaper och färdigheter som behövs för att kunna börja utöva yrket i fråga. Utbildning utöver grundutbildningen (färdigutbildning) kan inte meddelas i form av gymnasial lärlingsutbildning.

Gymnasial lärlingsutbildning anordnas vid sidan av linjerna och specialkurserna. Viss gymnasial lärlingsutbildning kan även ingå som en del av utbildningen på en linje eller specialkurs, om skolöverstyrelsen medger det för studievägen i fråga. Beträffande sådan gymnasial lärlingsutbildning meddelar skolöverstyrelsen de särskilda föreskrifter som behövs med hänsyn till samordningen med studievägens övriga delar. Sådana föreskrifter får innebära avvikelser från bestämmelserna i detta kapitel.

Gymnasial lärlingsutbildning får anordnas enligt 18 § första stycket endast om utbildning för yrket normalt inte kan erhållas på linje eller specialkurs.

Gymnasial lärlingsutbildning skall läggas upp individuellt utifrån ramkursplaner för olika yrkesområden eller motsvarande. Om inte särskilda skäl föranleder annat, skall utbildningen, förutom nödvändig arbetsteknik och fackteori för yrket, innehålla vissa kompletterande utbildningsinslag.

Utbildning i nödvändig arbetsteknik och fackteori för yrket skall ombesörjas av företaget. Skolstyrelsen kan dock låta en elev få viss sådan utbildning på annat sätt, om särskilda skäl föreligger.

Innehållet i, omfattningen av och formen för kompletterande utbildningsinslag skall bestämmas av skolstyrelsen med hänsyn till elevens behov och intresse samt till de praktiska förutsättningarna. Innehållet skall normalt bestå i förkovran i ett allmänt ämne, såsom svenska, engelska eller matematik, studier i ett yrkesämne eller arbetslivs- och samhällsorientering eller en kombination av flera sådana moment. Kompletterande utbildningsinslag får för ett utbildningsår räknat inte ha större omfattning än som är normalt för undervisningen i allmänna ämnen under en årskurs på yrkesinriktade linjer i gymnasieskolan. De kompletterande utbildningsinslagen kan förläggas till skola eller företag eller anordnas på annat sätt.

Utbildningsinslag som avses i 21 § andra stycket och 22 § får anordnas i form av vanlig ämnesundervisning i gymnasieskolan inom ramen för redan tillgängliga timresurser för sådan undervisning. De får anordnas i form av en kurs i komvux, om eleven kan få plats i en redan befintlig undervisningsgrupp eller i en kurs som genom elever i gymnasial lärlingsutbildning når upp till det antal elever som krävs för att undervisning skall få starta. Sådana utbildningsinslag får slutföras även efter det att utbildningen hos företaget har avslutats.

Ramkursplaner för varje yrkesområde eller motsvarande fastställs av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av skolöverstyrelsen. Skolöverstyrelsen skall före sitt beslut samråda med arbetsmarknadens parter.

I ramkursplanen skall mål och huvudmoment anges. Stor frihet skall ges att utforma lärlingsutbildningen med hänsyn till lokala förhållanden och till de enskilda företagen och enskilda eleverna.

För varje elevs gymnasiala lärlingsutbildning fastställer skolstyrelsen en individuell kursplan. Förslag till sådan skall utarbetas i samverkan mellan företrädare för skolan, företaget, den lokala fackliga organisationen och andra som har kompetens på yrkesområdet i fråga. Skolstyrelsen skall i ärendet inhämta yttrande från berört yrkesråd, om sådant finns. I den individuella kursplanen skall med utgångspunkt i ramkursplanen anges 1. utbildningens mål med närmare uppgifter om vilka kunskaper och färdigheter utbildningen skall ge, 2. utbildningens längd, 3. den huvudsakliga uppläggningen av utbildningen.

Rektor skall utfärda utbildningsbevis över fullgjord gymnasial lärlingsutbildning. Utbildningsbeviset skall innehålla uppgifter om den gymnasiala lärlingsutbildningens längd och art. I utbildningsbeviset skall också anges i vilket företag eleven har fått utbildning. Vidare skall kompletterande utbildningsinslag anges. I utbildningsbeviset skall ingå betyg från företaget enligt 28 §. Om eleven har deltagit i utbildning utanför företaget med stöd av 21 § andra stycket eller 22 § skall i utbildningsbeviset också ingå de betyg som kan ha meddelats enligt föreskrifterna för sådan utbildning.

Betyget från företaget skall utgöra en helhetsbedömning av de kunskaper och färdigheter som eleven har uppnått i lärlingsutbildning hos företaget. Som betyg används någon av siffrorna 1--5. Högsta betyg är siffran 5. Siffran 3 anger normal prestation. Om en elev inte har uppnått de kunskaper och färdigheter som utbildningen hos företaget syftar till, sätts inte betyg.

För kontakterna med skolan bör företaget ha en särskild kontaktperson.

Genom lokalt skyddsombud eller på annat sätt skall kunna bevakas att arbetsmiljön för eleven är tillfredsställande.

Skolstyrelsen svarar för tillsyn över den gymnasiala lärlingsutbildningen hos företagen och skall även i övrigt följa hur denna utbildning bedrivs och utfaller. Skolstyrelsen skall se till att lämpliga åtgärder vidtas för samverkan mellan gymnasieskolan eller, i fall som avses i 2 § andra stycket, komvux och de företag som tar emot elever för gymnasial lärlingsutbildning. Därvid skall beaktas att de som handleder eleverna i företagen bör beredas möjligheter till kontakter med skolan och lärarna där.

Skolledare och biträdande skolledare skall ha de uppgifter i fråga om gymnasial lärlingsutbildning som skolstyrelsen bestämmer. Den omedelbara ledningen från skolans sida skall dock alltid ankomma på rektor för den skolenhet till vilken den gymnasiala lärlingsutbildningen har knutits.

Skolstyrelsen bestämmer vilken personal som skall anlitas i fall där utbildningsinslag som avses i 21 § andra stycket eller 22 § inte anordnas inom ramen för vanlig ämnesundervisning i gymnasieskolan eller inom ramen för en kurs i komvux. Om den som är anställd på en statligt reglerad tjänst som syofunktionär eller som lärare i en skolform i kommunen eller vid skolväsendet i kommunen åtar sig att medverka i ett sådant fall, inräknas medverkan i tjänsten.

En elev får av företaget beviljas ledighet med verkan även för den gymnasiala lärlingsutbildningen där. Från gymnasial lärlingsutbildning utanför företaget får eleven beviljas ledighet av rektor.

Om en elev är borta från utbildningen i företaget mer än tio dagar av den tid som är avsatt för utbildningsåret, skall företaget anmäla detta till skolan i den ordning som skolstyrelsen bestämmer. Skolstyrelsen bestämmer efter samråd med företaget om och i vad mån frånvarotid skall tas igen genom förlängning av utbildningstiden.

En elevs gymnasiala lärlingsutbildning upphör, om anställningen upphör.

Oberoende av att anställningen består kan skolstyrelsen förklara att elevens gymnasiala lärlingsutbildning skall upphöra om 1. eleven inte kan tillgodogöra sig utbildningen eller missköter sig i denna eller 2. företaget inte fullgör sitt åtagande i fråga om utbildningen gentemot skolstyrelsen. Skolstyrelsens beslut enligt denna paragraf får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut i en sådan fråga får inte överklagas.

Varje kommun som anordnar gymnasial lärlingsutbildning har rätt till statsbidrag. Bidraget beräknas med utgångspunkt i det belopp per elev och lärotimme hos företaget, som skolöverstyrelsen för varje redovisningsår bestämmer för gymnasial lärlingsutbildning för berörda yrke med ledning av det belopp som fastställs för närmast jämförliga inbyggda utbildning enligt 18 kap. 7 §. För varje elev och vecka under vilken eleven har deltagit i grundutbildning inom ramen för två utbildningsår har kommunen rätt att få bidrag med belopp som motsvarar 30 lärotimmar.

Statsbidraget är avsett för den ersättning som kommunen betalar företaget för utbildningsplatsen där. Upp till en tiondel av bidraget får dock användas för 1. utbildningsinslag som avses i 21 § andra stycket och 22 § och som inte anordnas på sätt som avses i 23 §, 2. samverkan mellan gymnasieskolan eller, i fall som avses i 2 § andra stycket, komvux och företag med gymnasial lärlingsutbildning samt 3. tillsyn över och uppföljning av den gymnasiala lärlingsutbildningen.

Kommunen får rekvirera statsbidrag för gymnasial lärlingsutbildning månadsvis i efterskott. Rekvisition skall göras senast den 1 september närmast efter redovisningsårets slut. Rekvisitionerna skall ges in till länsskolnämnden som beslutar om bidraget. Nämndens beslut får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut får inte överklagas. Bidraget betalas ut av skolöverstyrelsen.

Om en kommun för gymnasial lärlingsutbildning har tagit emot en elev som inte är kyrkobokförd i kommunen och för elevens deltagande har haft kostnader som inte täcks av statsbidrag, är kommunen berättigad till ersättning för sådana kostnader. Detta gäller dock inte om eleven skall kyrkobokföras i kommunen, men det inte hunnit ske. Ersättningen skall betalas av den kommun i vilken eleven är kyrkobokförd.

I händelse av tvist mellan kommunerna om rätten till ersättning eller om ersättningens storlek, skall frågan avgöras av länsskolnämnden i det län dit den kommun som anordnar utbildningen hör. Länsskolnämndens beslut i ärenden enligt denna paragraf får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut i sådana ärenden får inte överklagas.