9 kap. Allmänna timresurser

Varje huvudman får genom allmänna timresurser timunderlag för huvuddelen av undervisningen jämte därmed sammanhängande verksamhet i sin gymnasieskola.

I allmänna timresurser ingår inte timmar för 1. årskurs 4 av T-linjen, 2. undervisning som ingår i systemet med samordnade timplaner, 3. hemspråksundervisning, 4. extra undervisning i svenska, 5. kurser för invandrarungdom, 6. särskild undervisning.

I 18 kap. 5 § finns bestämmelser om förhållandet mellan allmänna timresurser och inbyggd utbildning. Om skolhuvudmannen har filialutbildning enligt 6 kap., skall allmänna timresurser beräknas gemensamt för filialutbildningen och utbildningen vid huvudenheten. Klasser i filialutbildning skall vid beräkningen av resurser betraktas som egna klasser endast om eleverna hade kunnat bilda egna klasser om utbildningen hade varit förlagd till huvudenheten. Förordning (1987:71).

Allmänna timresurser är uppbyggda av grundresurser och tilläggsresurser.

De olika delarna av allmänna timresurser består av lärarveckotimmar. Med lärarveckotimme avses en lektion i veckan under ett läsår eller motsvarande tidrymd för en lärare eller annan som fullgör undervisning. En lektion i veckan för en lärare under en termin motsvaras av en halv lärarveckotimme i en allmän timresurs. En motsvarande omräkning till lärarveckotimmar skall göras även i andra fall då en allmän timresurs beräknas för undervisning som pågår under tid som inte motsvarar ett läsår.

För varje huvudman beräknas allmänna timresurser för varje redovisningsår för årskurserna 1--3 av de tre- och fyraåriga linjerna och för årskurserna 1 och 2 av de tvååriga linjerna, om undervisningen i årskurserna startar på höstterminen. För årskurserna 1--3 av de tre- och fyraåriga linjerna beräknas resurser enligt bilaga 1 till denna förordning. För årskurserna 1 och 2 av de tvååriga linjerna beräknas resurser enligt bilaga 2 respektive bilaga 3 till denna förordning, om inte annat följer av 8 §.

I bilagorna 2 och 3 avses med gemensamma ämnen ämnen som förekommer på olika linjer med samma eller i huvudsak samma kursplan och i vilka elever från olika linjer därför kan samundervisas, linjespecifika ämnen övriga ämnen. Förordning (1987:71).

För B-klasser på linjerna Ba, Be, Et, Fo, Ko, Pr, Ss, Tr och Ve skall resurser för gemensamma ämnen beräknas enligt bilagorna 2 och 3 och resurser för linjespecifika ämnen enligt bilaga 4 till denna förordning. Förordning (1987:71).

Om undervisning i en årskurs av en linje i en huvudmans gymnasieskola startar på vårterminen skall allmänna timresurser för den undervisningen beräknas terminsvis. Därvid gäller för linjerna Ss och Vd bilaga 5 till denna förordning. Har skolöverstyrelsen med stöd av 2 kap. 16 § andra stycket 1 medgett att undervisningen i en årskurs av någon annan tvåårig linje startar på vårterminen, skall skolöverstyrelsen föreskriva hur allmänna timresurser skall beräknas för terminerna. Förordning (1987:71).

I detta kapitel avses med helårig specialkurs specialkurs som omfattar två, fyra eller ett annat jämnt antal terminer, treterminskurs specialkurs som omfattar tre terminer, halvlång specialkurs specialkurs som är längre än en men kortare än två terminer, enterminskurs specialkurs som omfattar en termin, kort specialkurs specialkurs som är kortare än en termin, samläsbara ämnen ämnen som förekommer på olika helåriga specialkurser eller linjer med samma eller i huvudsak samma kursplan och i vilka elever från olika sådana studievägar kan samundervisas, kursspecifika ämnen övriga ämnen i en specialkurs. Förordning (1987:71).

Allmänna timresurser för en helårig specialkurs i en huvudmans gymnasieskola skall beräknas 1. samlat för varje årskurs, om undervisningen i årskursen startar i början av höstterminen, 2. med uppdelning på första och andra terminen i varje årskurs, om undervisningen i årskursen startar i början av vårterminen, 3. efter hur undervisningen i varje årskurs fördelar sig på olika redovisningsår, om undervisningen i årskursen startar vid annan tidpunkt än i början av höstterminen eller vårterminen. Förordning (1987:71).

Vid beräkning av allmänna timresurser för en treterminskurs skall första och andra terminen betraktas som en första årskurs. Allmänna timresurser för första årskursen beräknas 1. om undervisningen startar i början av höstterminen: samlat för årskursen, 2. om undervisningen startar i början av vårterminen: med uppdelning på första och andra terminen, 3. om undervisningen startar vid någon annan tidpunkt: efter hur undervisningen i årskursen fördelar sig på olika redovisningsår. Förordning (1987:71).

Allmänna timresurser för tredje terminen av en treterminskurs beräknas 1. om undervisningen startar i början av höstterminen eller vårterminen: för hela terminen, 2. om undervisningen startar vid en annan tidpunkt än enligt 1 men i sin helhet genomförs under ett och samma redovisningsår: för hela terminen, 3. om undervisningen startar vid en annan tidpunkt än enligt 1 och fördelar sig på två redovisningsår: efter undervisningens fördelning på redovisningsår. Förordning (1987:71).

Allmänna timresurser för en halvlång specialkurs, enterminskurs eller kort specialkurs beräknas 1. om undervisningen genomförs under ett och samma redovisningsår: för hela specialkursen, 2. om undervisningen fördelar sig på två redovisningsår: efter undervisningens fördelning på redovisningsår. Förordning (1987:71).

Om skolöverstyrelsen eller länsskolnämnden fastställer timplanen för en specialkurs skall samma myndighet föreskriva hur stora allmänna timresurser som skall beräknas för undervisningen. Därvid skall myndigheten tillämpa bestämmelserna om lärarveckotimmar och beräkningsperioder m. m. i 5 och 9 b--9 e §§. Förordning (1987:71).

För fall där undervisning i årskurserna 1 och 2 av andra helåriga specialkurser än påbyggnadsutbildningar och LA-kurser startar i början av höstterminen skall skolöverstyrelsen när den meddelar föreskrifter om timresurser enligt 9 f § tillämpa beräkningsgrunderna i bilaga 6 till denna förordning. Skulle dessa beräkningsgrunder leda till uppenbart orimligt resultat får avvikelse från dem göras. För undervisning som endast i vissa avseenden uppfyller förutsättningarna för beräkningsgrunderna i bilaga 6 bör dessa i tillämpliga delar utgöra underlag för skolöverstyrelsens föreskrifter enligt 9 f §. Förordning (1987:71).

Om inte annat följer av 9 g § eller föranleds av särskilda skäl skall skolöverstyrelsen och länsskolnämnden när myndigheten meddelar föreskrifter enligt 9 f § tillämpa principen att det för varje klass skall beräknas så många lärarveckotimmar som motsvarar antalet timmar för eleverna enligt timplanen samt dessutom vid behov ett antal ytterligare lärarveckotimmar för möjlighet till delning av klassen för viss undervisning. En utgångspunkt skall därvid vara principerna för beräkning av tilläggsresurser för linjespecifika ämnen på tvååriga linjer i bilagorna 2 och 3. För en specialkurs som har samläsbara ämnen skall behovet av resurser för stödundervisning och samordnad specialundervisning samt för frivillig undervisning i bild, dramatik och musik beaktas i myndighetens föreskrifter enligt 9 f §. Förordning (1987:71).

För en årskurs i en påbyggnadsutbildning får per klass beräknas högst 35 lärarveckotimmar, om utbildningen skall anordnas i 16-klasser och högst 30 lärarveckotimmar om utbildningen skall anordnas i 30-klasser enligt 5 kap. 15 § första stycket. Om utbildningen omfattar ämnen som kräver laborationer eller metod- eller konstruktionsövningar, får för en klass med minst 17 elever beräknas upp till fem ytterligare lärarveckotimmar för tänkt delning av klassen. Om det finns synnerliga skäl, får skolöverstyrelsen i fråga om påbyggnadsutbildningar som överstyrelsen beslutar om göra avsteg från föreskrifterna i denna paragraf samt i fråga om RA-kurser i enskilda fall medge länsskolnämnden att göra sådana avsteg. Förordning (1987:71).

För en LA-kurs vars timplan styrelsen för skolan har fastställt före den 1 januari 1987 med stöd av skolöverstyrelsens föreskrifter skall för redovisningsåret 1987/88 som allmänna timresurser beräknas så många lärarveckotimmar som motsvarar timunderlaget, inbegripet timmar för delning av klass, enligt timplanen i dess utformning vid utgången av år 1986, om inte länsskolnämnden bestämmer annat. För andra LA-kurser med timplaner som fastställts av styrelsen för skolan bestämmer länsskolnämnden hur många lärarveckotimmar som skall beräknas för undervisning under redovisningsåret 1987/88. Länsskolnämnden skall därvid tillämpa de grunder som gäller för påbyggnadsutbildningar enligt 9 i §. Förordning (1987:71).

För specialkurser som inte har samläsbara ämnen skall för varje huvudman och redovisningsår för stödundervisning och samordnad specialundervisning samt för frivillig undervisning i bild, dramatik och musik beräknas 1. för specialkurser om minst två terminer 1,1 lärarveckotimme för varje påbörjat 16-tal av det sammanlagda antalet elever i specialkurser som anordnas i 16-klasser och 1,4 lärarveckotimme för varje påbörjat 30-tal av det sammanlagda antalet elever i specialkurser som anordnas i 30-klasser, 2. för enterminskurser och halvlånga specialkurser 0,4 lärarveckotimme för varje påbörjat 16-tal av det sammanlagda antalet elever i specialkurser som anordnas i 16-klasser och för varje påbörjat 30-tal av det sammanlagda antalet elever i specialkurser som anordnas i 30-klasser. Förordning (1987:71).

Av 11 kap. 18 § framgår att resurser för högsta årskursen i tekniska specialkurser i vissa fall skall beräknas på särskilt sätt. Förordning (1987:71).

För B-klasser av specialkurser som anordnas enligt föreskrifter som avses i 5 kap. 9 § första stycket andra meningen beräknas resurser enligt föreskrifter som meddelas av skolöverstyrelsen eller, beträffande RA-kurser, av länsskolnämnden. Därvid skall särskild hänsyn tas till möjligheterna till samläsning mellan årskurserna. Förordning (1987:71).

Bilagorna 1--6 och 9 f--9 m §§ gäller inte för specialklasser. För varje specialklass skall i stället beräknas lärarveckotimmar som motsvarar antalet timmar för eleverna enligt timplanen för studievägen. Härutöver skall, enligt föreskrifter som skolöverstyrelsen meddelar, vid behov beräknas ett antal ytterligare lärarveckotimmar för möjlighet till delning av klassen för viss undervisning. Förordning (1987:71).

Om ett lågfrekvent modernt språk förekommer, skall för varje skolenhet fyra lärarveckotimmar beräknas för varje undervisningsgrupp av elever i årskurs 1 av treåriga linjer och tre lärarveckotimmar för varje annan undervisningsgrupp. Förekommer grekiska i årskurs 3 skall sex lärarveckotimmar beräknas för varje undervisningsgrupp vid skolenheten. Om länsskolnämnden med stöd av 7 kap. 18 § har bestämt ett lägre timtal för eleverna, skall dock detta tillämpas vid beräkningen. Förordning (1987:71).

Om kombination med specialidrott förekommer i huvudmannens gymnasieskola, skall för detta ämne beräknas fem lärarveckotimmar 1. i individuell idrott för varje påbörjat 12-tal elever, 2. i lagidrott för varje påbörjat 16-tal elever.

För varje huvudman beräknas för varje redovisningsår för frivillig undervisning i idrott två lärarveckotimmar för varje påbörjat tusental elever i huvudmannens gymnasieskola såvitt gäller linjer och specialkurser som omfattar minst två terminer. Förordning (1987:71).

Timunderlaget för undervisningen i en huvudmans gymnasieskola skall, utom för korta specialkurser, beräknas enligt 12 a--12 c §§ med den 15 januari, den 15 september eller den femte undervisningsdagen som avstämningsdag. Förordning (1987:71).

Beräkning av allmänna timresurser skall för all undervisning under redovisningsåret göras med utgångspunkt i elevantal och andra förhållanden den 15 januari såvitt gäller 1. resurser som beräknas för en årskurs av en linje eller helårig specialkurs i fall där undervisningen i årskursen startar i början av höstterminen, 2. resurser som beräknas för första terminen av en årskurs av en linje eller helårig specialkurs i fall där undervisningen i årskursen startar i början av vårterminen och huvudmannen, vid införande av sådan ordning, under redovisningsåret anordnar undervisning i årskursen endast på vårterminen, 3. resurser som beräknas för första och andra terminerna (första årskursen) av en treterminskurs i fall där undervisningen i årskursen startar i början av höstterminen, 4. resurser som beräknas för första terminen av en treterminskurs i fall där undervisningen i första årskursen startar i början av vårterminen och huvudmannen, vid införande av en sådan ordning, under redovisningsåret anordnar undervisning i årskursen endast på vårterminen, 5. resurser som beräknas för tredje terminen av en treterminskurs i fall där undervisningen startar i början av vårterminen, 6. resurser som beräknas för den till redovisningsåret hänförliga delen av en halvlång specialkurs som startar i början av vårterminen, 7. resurser som beräknas för en enterminskurs som startar i början av vårterminen, 8. resurser som enligt 9 k § beräknas för stödundervisning m.m. för elever i specialkurser som ej har samläsbara ämnen, 9. resurser som enligt 9 n § beräknas för specialklasser i utbildningar som avses i 1--7, 10. resurser som beräknas för lågfrekventa språk och grekiska enligt 10 §, 11. resurser som beräknas för specialidrott enligt 11 §, 12. resurser som beräknas för frivillig undervisning i idrott enligt 11 a §. Förordning (1987:71).

Beräkning av allmänna timresurser skall för all undervisning under redovisningsåret göras med utgångspunkt i elevantal och andra förhållanden den 15 september såvitt gäller 1. resurser som beräknas för första och andra terminen av en årskurs av en linje eller helårig specialkurs i fall där undervisningen i årskursen startar i början av vårterminen och huvudmannen, vid fortlöpande tillämpning av sådan ordning, under redovisningsåret på höstterminen har elever som genomgår andra terminen och på vårterminen andra elever som genomgår första terminen, 2. resurser som beräknas för andra terminen av en årskurs av en linje eller helårig specialkurs i fall där undervisningen i årskursen startar i början av vårterminen och huvudmannen, vid avveckling av sådan ordning, under redovisningsåret anordnar undervisning i årskursen endast på höstterminen, 3. resurser som beräknas för första och andra terminen av första årskursen av en treterminskurs i fall där undervisningen i årskursen startar i början av vårterminen och huvudmannen, vid fortlöpande tillämpning av sådan ordning, under redovisningsåret på höstterminen har elever som genomgår andra terminen och på vårterminen andra elever som genomgår första terminen, 4. resurser som beräknas för andra terminen av en treterminskurs i fall där undervisningen i första årskursen startar i början av vårterminen och huvudmannen, vid avveckling av sådan ordning, under redovisningsåret anordnar undervisning i årskursen endast på höstterminen, 5. resurser som beräknas för tredje terminen av en treterminskurs i fall där undervisningen startar i början av höstterminen, 6. resurser som beräknas för en halvlång specialkurs som startar i början av höstterminen, 7. resurser som beräknas för en enterminskurs som startar i början av höstterminen, 8. resurser som enligt 9 n § beräknas för specialklasser i utbildningar som avses i 1--7. Förordning (1987:71).

Beräkning av allmänna timresurser skall för all undervisning under ett redovisningsår göras med utgångspunkt i förhållandena den femte undervisningsdagen redovisningsåret såvitt gäller 1. den till redovisningsåret hänförliga delen av en årskurs av en helårig specialkurs i fall där undervisningen startar vid annan tidpunkt än i början av höstterminen eller vårterminen, 2. den till redovisningsåret hänförliga delen av första årskursen eller tredje terminen av en treterminskurs i fall där undervisningen startar vid annan tidpunkt än i början av höstterminen eller vårterminen, 3. den till redovisningsåret hänförliga delen av en halvlång specialkurs som startar vid annan tidpunkt än i början av höstterminen, dock ej del som enligt 12 a § 6 har den 15 januari som avstämningsdag, 4. den till redovisningsåret hänförliga delen av en enterminskurs som startar vid annan tidpunkt än i början av höstterminen eller vårterminen, 5. resurser som enligt 9 n § beräknas för specialklasser i utbildningar som avses i 1--4. Förordning (1987:71).

Varje skolhuvudman skall senast den 25 april lämna länsskolnämnden uppgift om beräknade förhållanden i sin gymnasieskola påföljande redovisningsår såvitt gäller 1. antalet elever, vanliga klasser och specialklasser den 15 januari i utbildningar som avses i 12 a § 1--7, 2. antalet elever, vanliga klasser och specialklasser den 15 september i utbildningar som avses i 12 b §, 3. antalet elever, vanliga klasser och specialklasser den femte undervisningsdagen i utbildningar som avses i 12 c §, 4. hur stor del av årskurser av helåriga specialkurser som hänför sig till redovisningsåret, 5. hur stor del av halvlånga specialkurser och enterminskurser samt första årskursen och tredje terminen av treterminskurser som hänför sig till redovisningsåret, 6. antalet elever den 15 januari i specialkurser vilkas elever ingår i underlaget för beräkning av timmar för stödundervisning m.m. enligt 9 k §, 7. antalet elever den 15 januari i utbildningar vilkas elever ingår i underlaget för beräkning av timmar för frivillig undervisning i idrott enligt 11 a §, 8. antalet undervisningsgrupper i lågfrekventa moderna språk och grekiska den 15 januari, 9. antalet elever i specialidrott den 15 januari. Förordning (1987:71).

Med ledning av den preliminära uppgiften enligt 12 d § skall länsskolnämnden senast den 15 maj fastställa ett preliminärt statsbidragsgrundande timunderlag för det närmaste redovisningsåret. Detta timunderlag skall ligga till grund för beräkningen av förskott på allmänt undervisningsbidrag enligt bestämmelser i 10 kap. Det skall också utgöra timunderlag för undervisningen under påföljande redovisningsår, om inte annat följer av 14 §. Förordning (1987:71).

Om de faktiska förhållandena under någon del av undervisningsperioden väsentligt avviker från dem skolhuvudmannen beräknades ha avstämningsdagarna, skall länsskolnämnden vid behov fastställa ett större eller mindre timunderlag för undervisningen än det som motsvarar det preliminära statsbidragsgrundande timunderlaget enligt 13 §. Länsskolnämnden får även i andra fall än som avses i första stycket fastställa ett annat timunderlag för undervisningen, om det uppenbarligen behövs. Förordning (1987:71).

Länsskolnämndens beslut om timunderlag enligt 13 eller 14 § får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut i en sådan fråga får inte överklagas.

Skolhuvudmannen skall senast den 25 april lämna länsskolnämnden uppgift om hur förhållandena faktiskt var avstämningsdagarna enligt 12 d §. Med ledning av denna slutliga uppgift skall länsskolnämnden utifrån ett slutligt statsbidragsgrundande timunderlag för utbildningarna besluta om allmänt undervisningsbidrag enligt bestämmelser i 10 kap. Förordning (1987:71).

Timunderlag för undervisningen i korta specialkurser beräknas för hela kursen med utgångspunkt i elevantal och andra förhållanden den femte undervisningsdagen. Skolhuvudmannen skall i efterhand lämna länsskolnämnden uppgift om de faktiska förhållandena i specialkurser som avses i första stycket med fördelning på redovisningsår. Med ledning av denna uppgift skall länsskolnämnden fastställa statsbidragsgrundande timunderlag och besluta om allmänt undervisningsbidrag enligt bestämmelser i 10 kap. Förordning (1987:71).

Timmar som beräknas för lågfrekventa moderna språk och grekiska, specialidrott, B-klasser och specialklasser skall användas för sina respektive ändamål. Övriga timmar i en allmän timresurs skall användas för de timmar som eleverna skall ha enligt timplanerna (basändamål) och för stödundervisning och samordnad specialundervisning, delning av klasser och grupper, TTF-inslag enligt 7 kap. 23 § samt frivillig undervisning enligt 7 kap. 31 § (förstärkningsändamål). Om det i en grupp, som enligt 5 kap. 26 § får ha högst 30 elever, finns högst 15 elever, får högst en fjärdedel av timplanens timtal i ämnet tas bort för att i stället användas för förstärkningsändamål enligt andra stycket i huvudmannens gymnasieskola.

Timmar för förstärkningsändamål skall främst användas för elever med särskilt behov av stöd och hjälp i sitt skolarbete. I övrigt skall användningen av timmarna bestämmas med hänsyn till elevernas antal, behov och förutsättningar, ämnets art, undervisningens uppläggning samt lokaler, utrustning och säkerhetsrisker.

Styrelsen för skolan skall fastställa en plan med allmänna riktlinjer för användningen av timmar för förstärkningsändamål.

Rektor avgör i vad mån ersättare behövs för undervisningen, när en lärare eller annan som har undervisningsskyldighet är ledig under kortare tid från tjänstgöring i gymnasieskolan. Om lärartimmar frigörs genom att korttidsvikarier inte anlitas, får de frigjorda timmarna efter beslut av rektor användas för förstärkningsändamål.