2 kap. Studievägar, lärotider m.m.

I gymnasieskolan ingår 1. linjer, 2. specialkurser, 3. gymnasial lärlingsutbildning.

En linje eller specialkurs kan delas upp på grenar. I en linje eller specialkurs eller i en gren av en linje eller specialkurs kan ingå en eller flera varianter. Bestämmelser om grenar och varianter finns i timplanerna.

I denna förordning avses med studieväg varje linje, specialkurs, gren eller variant.

Bestämmelser om gymnasial lärlingsutbildning finns i 19 kap.

I gymnasieskolan finns följande linjer som omfattar två, tre eller fyra årskurser (två-, tre- respektive fyraåriga linjer).

Specialkurser bygger på grundskolan eller på någon ytterligare utbildning. Specialkurs som bygger på en minst tvåårig gymnasial utbildning kallas i denna förordning påbyggnadsutbildning.

Det finns specialkurser som är särskilt anpassade till den lokala eller regionala arbetsmarknaden.

I 14 kap. finns bestämmelser om en särskild form av specialkurser, nämligen kurser för invandrarungdom.

Skolöverstyrelsen beslutar vilka specialkurser som får finnas i gymnasieskolan utöver dem som anordnas enligt föreskrifter som regeringen meddelar.

Påbyggnadsutbildningar får omfatta högst sex och LA-kurser högst fyra terminer. Förordning (1987:71).

Ett läsår skall för höstterminen och vårterminen omfatta sammanlagt 40 veckor, om inte annat föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Läsåret skall ha minst 178 skoldagar. Delar av kalenderåret som inte ingår i läsåret utgör ferier.

Läsåret bör börja i augusti och sluta senast i juni. I fråga om studievägar där det finns elever som skall påbörja värnpliktsutbildning bör dock läsåret sluta senast vid utgången av vecka 23. Skolöverstyrelsen får meddela föreskrifter om att läsåret för en specialkurs som avses i 9 § får förläggas till en annan del av året, om det behövs med hänsyn till utbildningsmålet eller om andra särskilda skäl föreligger. I fråga om linjer gäller de undantag från bestämmelserna i första stycket som regeringen föreskriver. Dagarna för höst- och vårterminernas början och slut bestäms av styrelsen för skolan.

Det vanliga skolarbetet skall ersättas med idrott och friluftsverksamhet under 4--6 dagar (8--12 halvdagar) varje läsår (friluftsdagar) enligt beslut av styrelsen för skolan. Friluftsverksamheten skall bedrivas under lärares ledning.

Under läsåret skall eleverna få minst tolv lovdagar.

Undervisningen får ställas in under tid motsvarande högst fem dagar varje läsår för planering av skolarbetet eller fortbildning av lärare på studiedagar, som anordnas av styrelsen för skolan eller länsskolnämnden.

I antalet skoldagar under läsåret skall inräknas friluftsdagar enligt 12 § men inte lovdagar och studiedagar enligt 13 och 14 §§.

Undervisningen i en årskurs av en linje eller av en sådan specialkurs som omfattar två terminer eller längre tid skall starta i början av höstterminen. Dock får undervisningen i en årskurs av någon av linjerna Ss och Vd eller en specialkurs som ligger nära någon av dessa linjer starta i början av vårterminen. Skolöverstyrelsen får också, om inte annat är särskilt föreskrivet för viss undervisning, på framställning från en huvudman för dennes gymnasieskola medge att 1. undervisningen i en årskurs av en annan tvåårig linje startar i början av vårterminen, 2. undervisningen i en specialkurs som omfattar minst två terminer startar vid annan tidpunkt än i början av höstterminen. Skolöverstyrelsens beslut i ärenden enligt denna paragraf får inte överklagas. Förordning (1987:71).

Undervisningen i en specialkurs som är kortare än två terminer får starta vid den tidpunkt under läsåret som styrelsen för skolan bestämmer, om inte skolöverstyrelsen eller, i fråga om RA-kurser, länsskolnämnden föreskriver annat för viss specialkurs eller grupp av specialkurser. Förordning (1987:71).