7 kap. Allmänna bestämmelser om utbildningens innehåll

För gymnasieskolans linjer och specialkurser skall finnas en läroplan. I den skall ingå mål och riktlinjer för skolans arbete samt timplaner och kursplaner. Avsnittet mål och riktlinjer fastställs av regeringen. Timplaner och kursplaner fastställs för linjerna av regeringen och för specialkurserna av skolöverstyrelsen, om regeringen inte föreskriver annat för viss utbildning. I läroplanen kan finnas även andra inslag enligt särskilda föreskrifter.

För vissa linjer finns, förutom reguljära timplaner, alternativa timplaner och samordnade timplaner.

Alternativa timplaner finns för årskurserna 1--3 av de tre- och fyraåriga linjerna. De är avsedda för kommuner med relativt litet elevunderlag. Sådana timplaner får tillämpas efter medgivande av skolöverstyrelsen. När alternativa timplaner tillämpas vid en kommuns gymnasieskola får undervisning i årskurs 3 av linje T anordnas endast om regeringen medger det.

Bestämmelser om samordnade timplaner finns i 12 kap.

För LA-kurser får styrelsen för skolan fastställa timplaner och kursplaner enligt föreskrifterna i denna förordning och andra föreskrifter som meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av skolöverstyrelsen. Styrelsen för skolan skall i sådana ärenden höra det eller de yrkesråd som berörs. Av RA-förordningen framgår att timplaner och kursplaner för RA-kurser fastställs av länsskolnämnden. Förordning (1987:71).

I timplanerna anges undervisningstid eller motsvarande för eleverna i obligatoriska ämnen och vissa andra obligatoriska utbildningsinslag. Om inte särskilda skäl föranleder annat, anges tiden i antal timmar i veckan under årskursen eller den kortare tid som studievägen omfattar. En timme motsvarar i det sammanhanget en lektion om 40 minuter.

I årskurs 3 på de tre- och fyraåriga linjerna kan upp till två timmar i veckan läggas ut som självstudietid för eleverna, om motsvarande tid används för förstärkningsändamål enligt 9 kap. 18 §.

I timplanen för en påbyggnadsutbildning får antalet timmar i veckan för eleverna bestämmas till 1. högst 35 om utbildningen anordnas i 16-klass, 2. högst 30 om utbildningen anordnas i 30-klass. Om det finns synnerliga skäl, får skolöverstyrelsen i fråga om påbyggnadsutbildningar som överstyrelsen utformar göra avsteg från bestämmelserna i första stycket samt i fråga om RA-kurser i enskilda fall medge länsskolnämnden att göra sådana avsteg.

I timplanen för en annan specialkurs än en påbyggnadsutbildning får antalet timmar i veckan för eleverna bestämmas till högst 38.

Varje studieväg består av obligatorisk undervisning i de ämnen som anges i timplanen (obligatoriska ämnen). I timplanen anges hur många timmar i veckan eleverna skall ha i dessa ämnen. På vissa studievägar kan eleverna välja mellan olika obligatoriska ämnen (alternativa ämnen) enligt bestämmelser i timplanerna. På de tvååriga linjerna meddelas undervisning i ämnet engelska enligt två skilda kurser (allmän respektive särskild kurs). Förordning (1987:71).

På vissa yrkesinriktade studievägar anges i timplanerna ett visst antal timmar i veckan, för vilka eleverna får välja ett eller flera särskilt angivna ämnen (tillvalsämnen). Om en elev inte gör något tillval eller om tiden för det eller de tillvalda ämnena är mindre än det för ändamålet avsatta antalet timmar i veckan enligt timplanen, skall eleven under den tid som ej utnyttjas delta i undervisning i yrkesämne på studievägen. Rektor får dock medge undantag, om praktiska svårigheter eller andra särskilda skäl föreligger.

På andra tvååriga linjer än Ek, Ep, So, Te och Mu får en elev i årskurs 2 och, om särskilda skäl föreligger, i årskurs 1 under högst tolv timmar i veckan byta ut en del av undervisningen i ett eller flera av de yrkesinriktade ämnena mot ett eller flera ämnen som förekommer på någon annan studieväg (inbytesämnen). Ett inbytesämne skall anknyta till elevens studieprogram i övrigt och syfta till att bredda eller fördjupa den yrkesinriktade utbildningen. En elev får också studera ett inbytesämne för att få behörighet till högre studier. Beslut om inbytesämne fattas av rektor efter samråd med klasskonferensen och syofunktionär. Förordning (1987:71).

I timplanerna för vissa studievägar ingår B-språk och C-språk som främmande språk utöver engelska.

Med B-språk avses språk i vilka undervisningen i gymnasieskolan bygger på att eleverna har studerat språket som B-språk under två eller tre år i grundskolan. Som B-språk kan erbjudas franska och tyska. Även annat språk kan studeras som B-språk, om eleven utöver engelska har läst det i grundskolan under tre år.

Med C-språk avses språk som eleverna studerar från nybörjarnivå i gymnasieskolan. På tvååriga linjer och i specialkurser kan som C-språk erbjudas franska och tyska samt, efter skolöverstyrelsens medgivande, spanska och finska. På tre- och fyraåriga linjer kan som C-språk erbjudas franska, ryska, spanska och tyska samt, efter skolöverstyrelsens medgivande, även andra språk, dock ej engelska. Förordning (1987:71).

Om en elev har studerat ett språk som B-språk under två eller tre år i grundskolan men i gymnasieskolan inte med behållning kan följa undervisningen i språket som B-språk, får klasskonferensen medge att eleven i stället studerar det som C-språk. Förordning (1987:71).

En elev på tre- eller fyraårig linje får i stället för ett B-språk studera ett annat språk som C-språk.

Av 3 kap. 26 § framgår att undervisning på halvklassisk eller helklassisk variant av linje H får starta endast om antalet elever är lägst fem vid undervisningens början. Motsvarande krav gäller i fall där undervisning i latin eller grekiska erbjuds utom ramen för en sådan variant.

Undervisning i ryska eller finska eller i sådant C-språk för vilket krävs skolöverstyrelsens medgivande enligt 14 § tredje stycket får starta endast om antalet elever uppgår till minst fem. Språk som avses i första stycket kallas i denna förordning lågfrekventa moderna språk. Förordning (1987:71).

Om antalet elever under pågående undervisning enligt 16 § andra stycket eller 17 § sjunker under fem, krävs länsskolnämndens tillstånd för att undervisningen skall få fortsätta under ytterligare en eller flera årskurser. Länsskolnämnden får därvid besluta om ett lägre timtal i ämnet för eleverna än som anges i timplanen. Nämndens beslut i ett ärende enligt denna paragraf får inte överklagas.

Svenska, engelska, matematik och andra allmänna ämnen får inte ingå i en yrkesinriktad påbyggnadsutbildning som bygger på en studieväg där ämnet är obligatoriskt för eleverna under två år eller mer. Om det finns synnerliga skäl, får skolöverstyrelsen i fråga om påbyggnadsutbildningar som överstyrelsen utformar göra avsteg från bestämmelserna i första stycket samt i fråga om RA-kurser i enskilda fall medge länsskolnämnden att göra sådana avsteg.

I fall där undervisning i ett enskilt ämne eller enligt viss kurs i ett ämne inte innebär start av gren eller variant får undervisningen anordnas oberoende av elevantal, om inte annat följer av 16 och 17 §§.

I 18 kap. finns bestämmelser om undervisning i arbetsteknik genom inbyggd utbildning.

På tre- och fyraåriga linjer skall eleven ensam eller i samarbete med annan eller andra elever utföra ett specialarbete. I timplanerna för sådana studievägar anges hur många timmar eleverna skall ha för specialarbete. Specialarbetet skall ge eleverna tillfälle att fördjupa sig inom kunskapsområden som är karakteristiska för studievägen och att träna sig i att arbeta på ett undersökande sätt. Förordning (1987:71).

I vissa timplaner anges timmar till förfogande (TTF). Dessa skall användas för särskilda utbildningsinslag (TTF-inslag). TTF-inslag är verksamhet som inte har karaktär av ämnesundervisning eller specialarbete eller som i vart fall kan läggas upp fristående. I TTF-inslagen skall ingå studie- och yrkesorientering samt bok- och bibliotekskunskap. Härutöver kan ingå exempelvis orientering i trafikfrågor, kulturaktiviteter samt studiebesök.

Hur många elever som skall delta tillsammans i TTF-inslag avgörs oberoende av föreskrifter om klasser och grupper.

Vissa studievägar omfattar obligatorisk praktik och annan obligatorisk utbildning än som avses i 10--24 §§.

För elever som har svårigheter att tillgodogöra sig undervisningen anordnas stödundervisning vid sidan av den vanliga undervisningen. För elever som på grund av handikapp har svårt att följa den vanliga undervisningen får specialundervisning anordnas jämsides med den vanliga undervisningen och samordnad med denna (samordnad specialundervisning). Om specialklasser finns bestämmelser i 5 kap.

En elev på en linje eller i en specialkurs kan befrias från undervisning i högst två eller, på de tre- och fyraåriga linjerna, högst tre obligatoriska ämnen (mindre studiekurs), om eleven har påtagliga studiesvårigheter. Befrielsen får inte avse yrkesämne. Befrielse från undervisning i tre ämnen får medges endast i fall där eleven har mindre studiekurs redan från första årskursen på linjen.

Beslut om mindre studiekurs får meddelas vid de tillfällen och i den ordning som anges i 9 kap. 39--41 och 45--48 §§ skolförordningen (1971:235).

Den som följt mindre studiekurs har rätt till förlängd undervisning i varje ämne i vilket han varit befriad från undervisning. Den förlängda undervisningen får äga rum inom fyra år efter det att eleven avslutat sin skolgång på studievägen. Förlängd undervisning får förläggas till gymnasieskolan inom ramen för redan tillgängliga resurser för undervisningen i skolan. Om förlängd undervisning i annat fall meddelar regeringen särskilda föreskrifter.

En elev får delta frivilligt i undervisning i ett eller flera ämnen som förekommer i gymnasieskolan som obligatoriska ämnen men som inte är obligatoriska för honom (frivilliga ämnen), om han kan antas vara i stånd att på ett tillfredsställande sätt tillgodogöra sig undervisningen i såväl de obligatoriska ämnena som det eller de frivilliga ämnena (utökad studiekurs). På motsvarande sätt får en elev, i fråga om obligatoriskt ämne i vilket undervisning kan meddelas enligt skilda kurser, byta ut undervisning enligt en kurs som är obligatorisk för honom mot undervisning enligt en annan, större kurs. Beslut enligt denna paragraf meddelas av rektor.

Utöver vad som följer av föreskrifterna om utökad studiekurs får vid sidan av verksamhet enligt timplanerna frivillig undervisning utan betyg anordnas i ämnena bild, dramatik, idrott och musik (frivillig undervisning). Beslut om frivillig undervisning meddelas av rektor.

Om hemspråksundervisning och extra undervisning i svenska finns bestämmelser i 13 kap.

Om särskilda skäl föreligger, får skolöverstyrelsen för en kommuns eller landstingskommuns gymnasieskola medge jämkning i en timplan som regeringen har fastställt. Det sammanlagda antalet timmar på studievägen får inte ändras. Det antal timmar, som skall förekomma i ett ämne enligt timplanen, kan efter beslut av styrelsen för skolan inom läsårets ram utökas under del av utbildningstiden och minskas i motsvarande mån under en annan del av utbildningstiden enligt bestämmelser i timplanerna. Det sammanlagda antalet timmar i ett ämne får inte ändras på grund av att timmarna koncentreras.

Skolöverstyrelsen får för en viss elev medge undantag från bestämmelserna i detta kapitel, föreskrifter som avses där eller bestämmeler i övrigt om vad som skall förekomma vid genomgång av gymnasieskolan. Undantag får medges endast om eleven på grund av handikapp har påtagliga svårigheter att delta i viss undervisning eller om det finns annat synnerligt skäl. Om det finns synnerliga skäl, får skolöverstyrelsen besluta att eleven trots undantaget skall anses ha fullständig studiekurs.

Skolöverstyrelsens beslut i ärenden enligt 33 och 34 §§ får överklagas hos regeringen.

På linjer och i specialkurser sätts betyg i varje ämne, om inte annat är särskilt föreskrivet. På samtliga linjer ges i ämnet svenska två betyg, nämligen ett i svenska språket och ett i litteraturkunskap och språklig orientering. Förordning (1987:71).

Som betyg i ämne används någon av siffrorna 1--5, om inte annat följer av andra stycket eller regeringen medger annat för viss studieväg. Högsta betyg är siffran 5. Vid betygsättning i praktikämnen på studievägar inom vårdområdet skall användas något av uttrycken Godkänd eller Underkänd. Förordning (1987:71).

Av 31 § framgår att betyg inte ges i frivillig undervisning. Förordning (1987:71).

Betyg ges inte i ämnena arbetslivsorientering och konst- och musikhistoria. I stället för betyg används något av uttrycken Deltagit eller Icke deltagit. Detsamma gäller även vissa andra ämnen på enskilda studievägar enligt bestämmelser i timplanen för studievägen. Förordning (1987:71).

Om en elev i ett ämne, som avser yrkeskunnande i inskränkt mening, inte uppfyller kraven på godtagbart yrkeskunnande, skall betyg i ämnet inte sättas för eleven. Detsamma gäller även i annat ämne för elev som på grund av långvarig frånvaro, försummelse, handikapp eller annan särskild omständighet inte har uppnått de kunskaper och färdigheter som undervisningen avser att meddela. Förordning (1987:71).

Betyg i ämne sätts vid slutet av varje termin under vilken ämnet förekommer, om inte skolöverstyrelsen bestämmer annat för viss termin. Betyg i ämne sätts dessutom när eleven avgår från gymnasieskolan, om inte fråga om betyg i ämnet prövats i samband med att ämnet avslutats under tidigare termin. Förordning (1987:71).

Betyg avser den del av årskursen som eleven har genomgått. När ett ämne avslutas, avser betyget hela kursen i ämnet. Om en elev avgår från gymnasieskolan utan att ha slutfört kursen i ett ämne, avser betyget i ämnet den del av kursen som eleven har genomgått. Förordning (1987:71).

En elev får avgångsbetyg när han avgår från gymnasieskolan eller övergår till en annan huvudmans gymnasieskola. Förordning (1987:71).

Den som har slutfört årskurs 3 på linje T har rätt att på begäran få avgångsbetyg. Förordning (1987:71).

Avgångsbetyg utfärdas av rektor eller, efter rektors bemyndigande, av studierektor eller klassföreståndaren. Förordning (1987:71).

Ett nytt avgångsbetyg, som gäller hela lärokursen, får utfärdas för den som har deltagit i förlängd undervisning enligt 29 § eller som efter beslut av klasskonferensen helt eller delvis har gått om högsta årskursen eller årskurs 3 av linje T. Förordning (1987:71).