6 kap. Hantering och skattskyldighet avseende övriga bränslen

Detta kapitel tillämpas i fråga om skattskyldighet för

1. energiskatt för råtallolja,

2. energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt för

a) bränslen enligt 2 kap. 1 § första stycket 5 och 6,

b) andra bränslen enligt 2 kap. 3 § än sådana som avses i
1 kap. 3 a §,

c) bränslen enligt 2 kap. 4 §, och

3. svavelskatt för bränslen enligt 3 kap. 1 § 1.
Lag (2022:166).

Som lagerhållare får den godkännas som

1. avser att

a) utvinna, tillverka eller bearbeta bränsle, eller

b) i större omfattning

- hålla bränslen i lager, eller

- återförsälja eller förbruka gasformiga kolväten, och

2. med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig som lagerhållare.

Skatteverket beslutar i fråga om godkännande av lagerhållare efter särskild ansökan. Lag (2022:166).

Godkännande av lagerhållare ska återkallas om förutsättningarna för godkännande inte längre finns eller om lagerhållaren begär det. Ett beslut om återkallelse gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet.
Lag (2022:166).

Om en godkänd lagerhållare försätts i konkurs, övergår godkännandet till konkursboet. Konkursboet är skattskyldigt för bränsle för vilket skattskyldighet enligt 6 § inträder efter konkursbeslutet. Lag (2022:166).

Skattskyldig är den som har godkänts som lagerhållare enligt 2 §. Lag (2022:166).

Skattskyldigheten inträder när

1. bränsle av lagerhållaren levereras till en köpare som inte är godkänd lagerhållare eller till eget försäljningsställe för detaljförsäljning som inte utgörs av depå,
2. bränsle tas i anspråk för annat ändamål än försäljning,
3. godkännandet som lagerhållare återkallas, varvid skattskyldigheten omfattar bränsle som då ingår i dennes lager.Lag (2022:166).

Skattskyldig för import eller otillåten införsel av bränslen till Sverige är deklaranten eller varje annan person enligt artikel 77.3 i unionstullkodexen och, vid otillåten införsel, varje annan person som är involverad i den otillåtna införseln.

Skattskyldig vid import eller otillåten införsel av en unionsvara till Sverige är deklaranten eller varje annan person som hade varit skyldig att betala tull enligt artikel 77.3 i unionstullkodexen om bränslet hade varit belagt med tull och, vid otillåten införsel, varje annan person som är involverad i den otillåtna införseln. Lag (2022:166).

Skattskyldigheten inträder vid den tidpunkt då tullskuld uppkommer i Sverige enligt tullagstiftningen, eller skulle ha uppkommit om bränslet hade varit belagt med tull.

Om tullskuld uppkommer i ett annat EU-land, eller skulle ha uppkommit om bränslet hade varit belagt med tull, till följd av att en tulldeklaration ges in i det landet med stöd av ett sådant tillstånd för centraliserad klarering som avses i artikel 179 i unionstullkodexen, inträder skattskyldigheten vid den tidpunkt då tullskuld uppkommer eller skulle ha uppkommit i det andra EU-landet. Lag (2022:166).

Skattskyldighet vid import gäller inte i fråga om bränsle som ägs av en godkänd lagerhållare vid bränslets övergång till fri omsättning enligt artikel 201 i unionstullkodexen eller, om det är fråga om en unionsvara, vid den tidpunkt då skyldigheterna enligt tullagstiftningen fullgjorts.

Från skattskyldighet vid otillåten införsel undantas bränsle för vilket tullskulden har upphört i enlighet med artikel 124.1 e, f, g eller k i unionstullkodexen. Vid otillåten införsel av unionsvaror ska det som sägs i första meningen tillämpas som om bränslet hade varit belagt med tull.
Lag (2022:166).

Skattskyldig är den som

1. i annat fall än som avses i 5 §, utvinner eller tillverkar, inklusive bearbetar, bränsle,
2. i annat fall än som avses i 5 §, för in bränsle till Sverige från ett annat EU-land eller tar emot en sådan leverans,
3. förvärvat bränsle för vilket ingen skatt eller lägre skatt ska betalas när bränslet används för ett visst ändamål men som använder bränslet för ett ändamål som medför att skatt ska betalas med högre belopp, och
4. förvärvat bränsle för vilket antingen ingen skatt har betalats eller skatt har betalats enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a och som använder bränslet

a) i skepp, när skeppet används för privat ändamål, eller

b) i båt, för vilken medgivande enligt 2 kap. 9 § har lämnats eller fiskelicens som inte är begränsad till fiske enbart i enskilt vatten har meddelats enligt fiskelagen (1993:787), när båten används för privat ändamål. Lag (2026:33).

Skattskyldigheten inträder för

1. den som är skattskyldig enligt 10 § 1, när bränslet utvinns eller tillverkas,
2. den som är skattskyldig enligt 10 § 2, när bränslet förs in till Sverige, och
3. den som är skattskyldig enligt 10 § 3 eller 4, när bränslet används för ett ändamål som medför att skatt ska betalas med högre belopp. Lag (2026:33).

Skattskyldighet enligt 10 § 3 gäller inte den som tillhandahåller bränsle enligt 8 kap. 1 b-1 d §§ i fråga om bränsle som tillhandahålls i enlighet med de bestämmelserna.
Lag (2026:33).

Skattskyldighet enligt detta kapitel inträder inte när

1. biogas i gasform övergår i vätskeform, om biogasen då befinner sig i ett skatteupplag,
2. biogas i vätskeform övergår i gasform, om biogasen då hanteras av en lagerhållare, eller
3. biogas i gasform övergår i vätskeform eller biogas i vätskeform övergår i gasform, om skattskyldighet för bränslet tidigare har inträtt. Lag (2022:166).