11 kap. Energiskatt på elektrisk kraft

Elektrisk kraft som förbrukas i Sverige är skattepliktig, om inte annat följer av 2 §.

Elektrisk kraft är inte skattepliktig om den 1. framställts a) i en anläggning med en sammanlagd installerad generatoreffekt av mindre än 100 kilowatt, b) av någon som förfogar över en sammanlagd installerad generatoreffekt av mindre än 100 kilowatt, och c) den elektriska kraften inte har överförts till ett koncessionspliktigt nät, 2. till lägre effekt än 50 kilowatt utan ersättning överförts av en producent eller en nätinnehavare till en förbrukare som inte står i intressegemenskap med producenten eller nätinnehavaren, 3. framställts och förbrukats på ett fartyg eller annat transportmedel, 4. förbrukats för framställning av elektrisk kraft, eller 5. framställts i ett reservkraftsaggregat och inte har överförts till ett koncessionspliktigt nät. Vad som anges i första stycket 1 a respektive b om den installerade generatoreffekten ska för elektrisk kraft som framställs från 1. vind eller vågor, i stället motsvaras av 250 kilowatt installerad generatoreffekt, 2. sol, i stället motsvaras av 500 kilowatt installerad toppeffekt, och 3. annan energikälla utan generator, i stället motsvaras av 100 kilowatt installerad effekt. När elektrisk kraft framställs från olika energikällor ska, vid bedömningen av förutsättningarna i första stycket 1 a respektive b, de installerade effekterna läggas samman. Vid sammanläggningen ska de effekter som anges i andra stycket först räknas om till motsvarande 100 kilowatt installerad generatoreffekt vid bedömningen av förutsättningarna i första stycket 1 a respektive b. Lag (2021:411) .

Energiskatt ska betalas med 36,0 öre per förbrukad kilowattimme elektrisk kraft. För kalenderåret 2027 och efterföljande kalenderår ska skatt i stället för vad som anges i första stycket betalas med belopp som räknas om enligt tredje stycket. Regeringen fastställer varje år före november månads utgång det omräknade skattebelopp som enligt denna paragraf ska betalas för påföljande kalenderår. Skattebeloppet räknas om genom att det belopp som gäller den 1 augusti det år då omräkningen sker multipliceras med ett jämförelsetal. Det omräknade skattebeloppet avrundas till hela tiondels ören. Jämförelsetalet anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad det år då omräkningen sker och prisläget i juni månad närmast föregående år. Jämförelsetalet ska avrundas till fyra decimaler. Lag (2025:1357) .

Förteckning över kommuner som avses i 9 § första stycket 8. Norrbottens län Samtliga kommuner Västerbottens län Samtliga kommuner Jämtlands län Samtliga kommuner Västernorrlands län Sollefteå Ånge Örnsköldsvik Gävleborgs län Ljusdal Dalarnas län Malung-Sälen Mora Orsa Älvdalen Värmlands län Torsby Lag (2017:409) .

Skyldig att betala energiskatt (skattskyldig) är den som i Sverige 1. framställer skattepliktig elektrisk kraft (producent), 2. är nätinnehavare, 3. godkänts som frivilligt skattskyldig enligt 6 §, eller 4. innehar ett elnät för vilket koncession inte meddelats och som via detta elnät för in elektrisk kraft till Sverige. Skattskyldig enligt första stycket 1 är inte den som framställer elektrisk kraft enbart i enlighet med 2 § första stycket 1 a och b. Skattskyldig enligt första stycket 2 är inte den myndighet som är systemansvarig enligt 8 kap. 1 § ellagen (1997:857). Införsel av elektrisk kraft till Sverige via ett elnät på Öresundsbron medför inte att den som för in den elektriska kraften blir skattskyldig för införseln enligt första stycket 4. Lag (2020:1045) .

Som frivilligt skattskyldig får godkännas den som beräknas förbruka mer än 10 gigawattimmar elektrisk kraft per kalenderår 1. i tåg eller annat spårbundet transportmedel eller för motordrift eller uppvärmning i omedelbart samband med sådan förbrukning, 2. i huvudsak för kemisk reduktion eller i huvudsak för elektrolytiska processer, 3. vid sådan framställning av produkter som avses i 6 a kap. 1 § 6, 4. i metallurgiska processer under förutsättning att det ingående materialet genom uppvärmning i ugnar förändras kemiskt eller dess inre fysikaliska struktur förändras eller att dessa förändrade egenskaper bibehålls i skänkar eller liknande kärl, i den utsträckning förbrukningen inte omfattas av föregående punkter, 5. i processer för tillverkning av andra mineraliska produkter än metaller under förutsättning att det ingående materialet genom uppvärmning i ugnar förändras kemiskt eller dess inre fysikaliska struktur förändras, i den utsträckning förbrukningen inte omfattas av föregående punkter, eller 6. i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet, i den utsträckning förbrukningen inte omfattas av föregående punkter. För ett sådant godkännande krävs att den sökande är lämplig som frivilligt skattskyldig med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt. Godkännande som frivilligt skattskyldig ska återkallas om förutsättningarna för godkännande inte längre finns eller om den frivilligt skattskyldige begär det. Ett beslut om återkallelse gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet. Lag (2025:1357) .

Om en frivilligt skattskyldig försätts i konkurs, övergår godkännandet till konkursboet. Konkursboet är skattskyldigt för elektrisk kraft för vilken skattskyldighet enligt 7 § första stycket 1 inträder efter konkursbeslutet. Lag (2025:273) .

Skyldigheten att betala energiskatt inträder 1. för den som är skattskyldig enligt 5 § första stycket 1, 2 eller 3, när skattepliktig elektrisk kraft a) överförs till någon som inte är skattskyldig enligt 5 § första stycket 1, 2 eller 3, eller b) förbrukas av den skattskyldige, och 2. för den som är skattskyldig enligt 5 § första stycket 4, när elektrisk kraft förs in till Sverige. Skattskyldighet enligt första stycket 1 a inträder inte vid överföring av elektrisk kraft till det elnät som ägs av den myndighet som är systemansvarig enligt 8 kap. 1 § ellagen (1997:857). Skattskyldighet enligt första stycket 1 a inträder inte vid överföring av elektrisk kraft till ett järnvägsfordon om den elektriska kraften omfattas av 18 § första stycket 1. Skattskyldighet enligt första stycket 1 inträder inte om skattskyldighet för den elektriska kraften redan har inträtt, utom i fråga om elektrisk kraft som omfattas av rätt till återbetalning enligt 13 §. Lag (2020:1045) .

Har upphävts genom lag (2016:1073) .

Har upphävts genom lag (2016:1073) .

Energiskatt som ska betalas av den som är skattskyldig enligt 5 § ska bestämmas utifrån mätning av den elektriska kraftens energiinnehåll. När det finns särskilda skäl får beskattningsmyndigheten i visst fall medge att energiskatten får bestämmas på annan grund än mätning av den elektriska kraften. Om den elektriska kraften inte kan bestämmas på en grund som anges i första eller andra stycket ska den i stället beräknas efter vad som är skäligt. Lag (2016:1072) .

Den som är skattskyldig för energiskatt på elektrisk kraft får göra avdrag för skatt på elektrisk kraft som 1. förbrukats hos den skattskyldige i tåg eller annat spårbundet transportmedel eller för motordrift eller uppvärmning i omedelbart samband med sådan förbrukning, 2. i huvudsak förbrukats hos den skattskyldige för kemisk reduktion eller i elektrolytiska processer, 3. förbrukats hos den skattskyldige vid sådan framställning av produkter som avses i 6 a kap. 1 § 6, 4. förbrukats hos den skattskyldige vid sådan överföring av elektrisk kraft på det elektriska nätet som utförs av den som ansvarar för förvaltningen av nätet i syfte att upprätthålla nätets funktion, 5. förbrukats hos den skattskyldige i metallurgiska processer under förutsättning att det ingående materialet genom uppvärmning i ugnar har förändrats kemiskt eller dess inre fysikaliska struktur har förändrats eller att dessa förändrade egenskaper har bibehållits i skänkar eller liknande kärl, i den utsträckning avdragsrätt inte följer av föregående punkter, 6. förbrukats hos den skattskyldige i processer för tillverkning av andra mineraliska produkter än metaller under förutsättning att det ingående materialet genom uppvärmning i ugnar har förändrats kemiskt eller dess inre fysikaliska struktur har förändrats, i den utsträckning avdragsrätt inte följer av föregående punkter, 7. förbrukats i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet hos den skattskyldige, i den utsträckning avdragsrätt inte följer av föregående punkter, 8. förbrukats i kommuner som avses i 4 § för annat ändamål än a) i industriell verksamhet, b) i yrkesmässig jordbruks- eller skogsbruksverksamhet, c) i yrkesmässig vattenbruksverksamhet, d) som landström, eller e) i tåg eller annat spårbundet transportmedel eller för motordrift eller uppvärmning i omedelbart samband med sådan förbrukning. Avdrag enligt första stycket 7 medges med skillnaden mellan den skattesats som gällde vid skattskyldighetens inträde och 0,6 öre per förbrukad kilowattimme elektrisk kraft. Avdrag enligt första stycket 8 medges med 9,6 öre per förbrukad kilowattimme elektrisk kraft. Avdrag enligt första stycket 8 får endast medges i den utsträckning avdragsrätt inte följer av föregående punkter. Lag (2025:1357) .

Den som är skattskyldig för energiskatt på elektrisk kraft får göra avdrag för skatt på elektrisk kraft, om 1. denne framställt den elektriska kraften från förnybara källor i en anläggning med en sammanlagd installerad generatoreffekt av mindre än 100 kilowatt, och 2. den elektriska kraften inte har överförts till ett koncessionspliktigt nät. Den installerade generatoreffekten ska för elektrisk kraft som framställs från 1. vind eller vågor, i stället motsvaras av 250 kilowatt installerad generatoreffekt, 2. sol, i stället motsvaras av 500 kilowatt installerad toppeffekt, och 3. annan energikälla utan generator, i stället motsvaras av 100 kilowatt installerad effekt. När elektrisk kraft framställs från olika energikällor ska, vid bedömningen av förutsättningarna i första stycket 1, de installerade effekterna läggas samman. Vid sammanläggningen ska de effekter som anges i andra stycket först räknas om till motsvarande 100 kilowatt installerad generatoreffekt vid bedömningen av förutsättningarna i första stycket 1. Avdrag enligt första stycket får endast medges i den utsträckning avdragsrätt inte följer av föregående bestämmelser. Lag (2021:411) .

Har upphävts genom lag (2017:1208) .

Har upphävts genom lag (2016:1073) .

Har upphävts genom lag (2016:1073) .

Har upphävts genom lag (2016:1073) .

Efter ansökan från förbrukaren beslutar beskattningsmyndigheten om återbetalning av energiskatten på den elektriska kraft som denne förbrukat i yrkesmässig jordbruks- eller skogsbruksverksamhet. Rätt till återbetalning föreligger endast för skillnaden mellan det betalda skattebeloppet och 0,6 öre per kilowattimme. Återbetalning får dock endast göras när skillnaden uppgår till minst 500 kronor per kalenderår. Lag (2020:1045) .

Efter ansökan från förbrukaren beslutar beskattningsmyndigheten om återbetalning av energiskatten på den elektriska kraft som denne förbrukat i yrkesmässig vattenbruksverksamhet. Rätt till återbetalning föreligger endast för skillnaden mellan det betalda skattebeloppet och 0,6 öre per kilowattimme. Återbetalning får dock endast göras när skillnaden uppgår till minst 500 kronor per kalenderår. Lag (2023:435) .

Efter ansökan från förbrukaren beslutar beskattningsmyndigheten om återbetalning av energiskatten på den elektriska kraft som denne förbrukat som landström. Rätt till återbetalning föreligger endast för skillnaden mellan det betalda skattebeloppet och 0,6 öre per kilowattimme. Lag (2020:1045) .

Efter ansökan från någon som inte är skattskyldig enligt 5 § första stycket 1, 2 eller 3 beslutar beskattningsmyndigheten om återbetalning av energiskatten på den elektriska kraft som sökanden efter batterilagring matat in på det koncessionspliktiga nät från vilket den elektriska kraften dessförinnan matats ut. Lag (2018:1887) .

Efter ansökan från en förbrukare som inte är skattskyldig beslutar beskattningsmyndigheten om återbetalning av energiskatten på den elektriska kraft som denne förbrukat 1. i tåg eller annat spårbundet transportmedel eller för motordrift eller uppvärmning i omedelbart samband med sådan förbrukning, 2. i huvudsak för kemisk reduktion eller i huvudsak för elektrolytiska processer, 3. vid sådan framställning av produkter som avses i 6 a kap. 1 § 6, 4. i metallurgiska processer under förutsättning att det ingående materialet genom uppvärmning i ugnar har förändrats kemiskt eller dess inre fysikaliska struktur har förändrats eller att dessa förändrade egenskaper har bibehållits i skänkar eller liknande kärl, i den utsträckning rätt till återbetalning inte följer av föregående punkter, eller 5. i processer för tillverkning av andra mineraliska produkter än metaller under förutsättning att det ingående materialet genom uppvärmning i ugnar har förändrats kemiskt eller dess inre fysikaliska struktur har förändrats, i den utsträckning rätt till återbetalning inte följer av föregående punkter. Återbetalning får dock endast göras för den del som överstiger 2 000 kronor per kalenderår. Lag (2025:1357) .

Efter ansökan från en förbrukare som inte är skattskyldig beslutar beskattningsmyndigheten om återbetalning av energiskatten på den elektriska kraft som denne förbrukat i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet. Rätt till återbetalning föreligger endast för skillnaden mellan det betalda skattebeloppet och 0,6 öre per kilowattimme och endast i den utsträckning rätt till återbetalning inte följer av föregående bestämmelser. Återbetalning får dock endast göras för den del som överstiger 8 000 kronor per kalenderår. Lag (2020:1045) .

Har upphävts genom lag (2022:1781) .

Ansökan om återbetalning av energiskatt på elektrisk kraft enligt 12-14 §§ ska omfatta ett kalenderår. Om sökanden beräknas förbruka minst 150 000 kilowattimmar per kalenderår för dessa nedsättningsberättigande ändamål, får dock beskattningsmyndigheten medge att ansökan görs per kalendermånad. Ett sådant beslut får återkallas om sökanden begär det eller förutsättningar för medgivande inte längre finns. Ansökan om återbetalning ska lämnas elektroniskt. Det gäller dock inte för återbetalning enligt 12 b §. Ansökan om återbetalning ska lämnas in till beskattningsmyndigheten inom tre år efter utgången av kalenderåret respektive kalendermånaden och vara undertecknad av sökanden eller av den som är ombud eller annan behörig företrädare för sökanden. En ansökan som lämnats för en sökande som är juridisk person anses ha lämnats av sökanden, om det inte är uppenbart att den som lämnade ansökan saknade behörighet att företräda sökanden. Lag (2022:1781) .

Om den som fått ett medgivande att ansöka om återbetalning per kalendermånad enligt 16 § första stycket försätts i konkurs, övergår medgivandet till konkursboet. Lag (2025:273) .

Avdrag eller återbetalning enligt 9 § första stycket 7 eller 8 eller enligt 10, 12, 12 a, 12 b eller 14 § medges endast om 1. stödmottagaren inte är ett företag utan rätt till statligt stöd, och 2. den skattskyldige respektive sökanden lämnar uppgifter om stödmottagare och stödets fördelning mellan stödmottagare. Kraven i första stycket 2 gäller endast uppgifter om stödmottagare vars sammanlagda nedsättning inom stödordningen genom avdraget eller återbetalningen överstiger 50 000 euro under kalenderåret. För avdrag enligt 10 § och återbetalning enligt 12 eller 12 a § gäller kraven i första stycket 2 för uppgifter om stödmottagare vars sammanlagda nedsättning inom stödordningen genom avdraget eller återbetalningen överstiger 10 000 euro under kalenderåret. Lag (2025:1357) .

Vid tillämpningen av 6 § första stycket 1, 7 §, 9 § första stycket 1, 13 a § första stycket 1 och 16 § ska elektrisk kraft som förbrukats 1. i järnvägsfordon i ett järnvägsnät inom ramen för sådana tjänster som avses i 9 kap. 1 eller 4 § järnvägsmarknadslagen (2022:365) anses förbrukad av den tjänsteleverantör som tillhandahållit den elektriska kraften, 2. i ett järnvägsnät, för annat ändamål än som avses i 1, anses förbrukad av den infrastrukturförvaltare som med säkerhetstillstånd enligt järnvägssäkerhetslagen (2022:367) eller nationellt infrastrukturtillstånd enligt lagen (2022:368) om nationella järnvägssystem förvaltade järnvägsnätet vid förbrukningstillfället, 3. i en spåranläggning eller ett spårfordon inom spåranläggningen anses förbrukad av den spårinnehavare som med tillstånd enligt lagen (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg drev spåranläggningen vid förbrukningstillfället. Järnvägsnät, infrastrukturförvaltare och tjänsteleverantör har i första stycket samma betydelse som i järnvägsmarknadslagen. Spåranläggning och spårinnehavare har i första stycket samma betydelse som i lagen om säkerhet vid tunnelbana och spårväg. Första stycket gäller endast om den som anses vara förbrukare är skattskyldig enligt 5 § första stycket 1, 2 eller 3. Lag (2022:372) .