12 kap. Insatser för ekonomiska behov

En enskild som inte själv kan tillgodose sina ekonomiska behov och inte heller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt att få ekonomiskt bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sina levnadskostnader i övrigt.

Den enskilde ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå genom biståndet.

Socialnämnden får ge ekonomiskt bistånd utöver vad som följer av 1 § om det finns skäl för det.

/Rubriken träder i kraft I:2027-01-01/

/Träder i kraft I:2027-01-01/
Den som inte vistas lagligen i Sverige har endast rätt till sådant ekonomiskt bistånd enligt 1 § som behövs i akuta situationer och får inte heller beviljas ekonomiskt bistånd enligt 2 § utöver vad som behövs i akuta situationer. Lag (2026:897).

En enskild som kan arbeta, men som inte kan försörja sig, har rätt till försörjningsstöd om han eller hon står till arbetsmarknadens förfogande. I detta ingår att vid behov delta i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare eller motsvarande utbildning vid folkhögskola.

Om det finns godtagbara skäl, har den enskilde rätt till försörjningsstöd även om han eller hon inte står till arbetsmarknadens förfogande.

Den som inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande enligt 3 § på grund av sjukdom ska styrka detta genom läkarintyg om sjukdomsperioden överstiger sju dagar i följd.

Om det finns särskilda skäl får socialnämnden begära att den enskilde lämnar in läkarintyg även vid en kortare sjukdomsperiod.

Socialnämnden får medge undantag från skyldigheten att lämna in läkarintyg om det är uppenbart obehövligt att ett sådant lämnas in. Lag (2026:896).

Om en enskild som får försörjningsstöd inte har kunnat erbjudas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd, får socialnämnden begära att han eller hon under viss tid ska delta i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet som nämnden anvisar.

Syftet med praktiken eller den kompetenshöjande verksamheten ska vara att utveckla den enskildes möjligheter att i framtiden försörja sig själv. Verksamheten ska förbättra den enskildes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden eller, när det är lämpligt, på en fortsatt utbildning. Den enskildes individuella önskemål och förutsättningar ska vägas in i skälig utsträckning när verksamheten utformas.

Socialnämnden ska samråda med Arbetsförmedlingen inför beslut om att anvisa praktik eller någon annan kompetenshöjande verksamhet.

Om en enskild har fått försörjningsstöd under minst tre sammanhängande månader, ska socialnämnden begära att han eller hon ska delta i sådana aktiviteter som anges i 6 a §
(aktivitetskrav).

Aktivitetskravet får inte ställas på den som

1. är under 18 år,
2. är 18-20 år och genomgår studier i grundskolan eller gymnasieskolan eller annan jämförlig grundutbildning,
3. har sysselsättning på heltid i form av

a) anställning,

b) arbetsmarknadspolitiskt program,

c) kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare, motsvarande utbildning vid folkhögskola eller en utbildning som socialnämnden anser vara ett godtagbart skäl för att inte stå till arbetsmarknadens förfogande, eller

d) andra statliga, kommunala eller regionala insatser,

4. har uppnått riktåldern för pension enligt 2 kap. 10 a-
10 d §§ socialförsäkringsbalken,

5. har sjukpenning, sjukpenning i särskilda fall, sjukersättning, aktivitetsersättning, rehabiliteringspenning eller rehabiliteringspenning i särskilda fall, i den omfattning som han eller hon har sådan förmån, eller

6. är ledig enligt föräldraledighetslagen (1995:584) med ett barn som inte har fyllt ett år. Lag (2026:730).

/Upphör att gälla U:2028-07-01/
Aktivitetskravet ska gälla för den tid som den enskilde har förmåga att delta i aktiviteter. Tiden får dock inte överstiga 40 timmar per vecka.

Tiden enligt första stycket ska minskas och i övrigt anpassas med hänsyn till

1. sysselsättning som den enskilde har på deltid i form av

a) anställning,

b) arbetsmarknadspolitiskt program,

c) kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare, motsvarande utbildning vid folkhögskola eller en utbildning som socialnämnden anser vara ett godtagbart skäl för att inte stå till arbetsmarknadens förfogande, och

d) andra statliga, kommunala eller regionala insatser,

2. den enskildes skyldighet att söka arbete, och

3. hans eller hennes övriga skyldigheter.

Tiden ska dessutom minskas med tio timmar per vecka om den enskilde i sitt hushåll har barn som inte har fyllt åtta år eller som är äldre än så men ännu inte har avslutat sitt första skolår. Lag (2026:730).

Om den enskilde har barn i sitt hushåll ska aktivitetskravet anpassas till möjligheten att ha tillsyn över barnet. Vid bedömningen ska socialnämnden beakta i vilken omfattning kommunen erbjuder

1. förskola,
2. fritidshem, och
3. pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem. Lag (2026:730).

Socialnämnden får begära att en enskild som får försörjningsstöd ska delta i sådana aktiviteter som anges i
6 a § även innan han eller hon har fått försörjningsstöd under tre sammanhängande månader. Ett sådant aktivitetskrav får avse en kortare tid än vad som följer av 4 b §.
Lag (2026:730).

När socialnämnden ställer aktivitetskrav på en enskild ska nämnden upprätta en individuell plan för aktiviteterna. Av planen ska det dessutom framgå vilken tid som har avsatts för den enskilde att söka arbete. Lag (2026:730).

Socialnämnden får ge den som deltar i aktiviteter enligt
4 a eller 4 d § uppehåll i aktiviteterna i upp till fyra veckor per kalenderår. Lag (2026:730).

/Rubriken träder i kraft I:2027-01-01/

/Träder i kraft I:2027-01-01/
Om en enskild som får försörjningsstöd inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande på grund av sjukdom får socialnämnden begära att han eller hon ska delta i arbetslivsinriktad rehabilitering. Socialnämnden ska ta hänsyn till den enskildes individuella förutsättningar i skälig utsträckning. Syftet med den arbetslivsinriktade rehabiliteringen ska vara att ge den enskilde förmåga att stå till arbetsmarknadens förfogande. Lag (2026:897).

/Rubriken träder i kraft I:2027-01-01/

/Upphör att gälla U:2027-01-01/
Fortsatt försörjningsstöd ska nekas eller sättas ned om den enskilde utan godtagbart skäl avböjer att delta i eller uteblir från

1. praktik eller någon annan kompetenshöjande verksamhet som har anvisats enligt 4 §, eller

2. aktiviteter som har anvisats enligt 4 a eller 4 d §.

Om det finns särskilda skäl får dock socialnämnden avstå från att neka eller sätta ned fortsatt försörjningsstöd.
Lag (2026:730).

/Upphör att gälla U:2027-01-01/
Den som på grund av sjukdom avböjer att delta i eller uteblir från praktik eller någon annan kompetenshöjande verksamhet som har anvisats enligt 4 §, eller aktiviteter som har anvisats enligt 4 a eller 4 d § ska styrka detta genom läkarintyg.

Den som uteblir är skyldig att lämna in läkarintyg om sjukdomsperioden överstiger sju dagar i följd. Om det finns särskilda skäl får socialnämnden begära att den enskilde lämnar in läkarintyg även vid en kortare sjukdomsperiod.

Socialnämnden får medge undantag från skyldigheten att lämna in läkarintyg om det är uppenbart obehövligt att ett sådant lämnas in. Lag (2026:896).

En enskild som deltar i praktik eller någon annan kompetenshöjande verksamhet enligt 4 § eller i aktiviteter enligt 4 a eller 4 d § ska inte anses som arbetstagare. I den utsträckning den enskilde utför uppgifter som stämmer överens med eller liknar sådant som vanligen utförs vid förvärvsarbete, ska han eller hon dock likställas med arbetstagare vid tillämpning av 2 kap. 1-9 §§, 3 kap. 1-4 och
6-13 §§, 4 kap. 1-4 och 8-10 §§ samt 7-9 kap. arbetsmiljölagen
(1977:1160) och av bestämmelserna om arbetsskadeförsäkring i socialförsäkringsbalken. Lag (2026:730).

Socialnämnden ansvarar för att det finns aktiviteter som möter behovet av meningsfull heltidssysselsättning för personer som får försörjningsstöd.

Med aktiviteter enligt första stycket avses sådana som

1. syftar till att motivera den enskilde eller öka hans eller hennes förmåga att ta ett arbete, påbörja en utbildning eller delta i andra insatser med dessa syften,
2. syftar till att förbättra den enskildes språkliga förutsättningar att ta ett arbete, påbörja en utbildning eller delta i andra insatser med dessa syften,
3. syftar till att förbättra den enskildes förutsättningar att söka arbete, eller
4. är arbetsplatsförlagda.

Aktiviteterna ska vara utformade på ett sådant sätt att den som deltar är oförhindrad att ta ett arbete, kan stå till arbetsmarknadens förfogande och sköta sitt arbetssökande på det sätt som krävs för att ha rätt till arbetslöshets-
ersättning. Lag (2026:730).

/Rubriken upphör att gälla U:2027-01-01/

/Upphör att gälla U:2027-01-01/
Försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för

1. livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning och telefon, och

2. boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa.

Regeringen anger en norm (riksnorm) för hur skäliga kostnader enligt första stycket 1 ska beräknas. Riksnormen gäller i hela landet och sätts utifrån officiella prisundersökningar av olika hushållstypers baskonsumtion.

Socialnämnden ska i ett enskilt fall beräkna dessa kostnader till en högre nivå om det finns särskilda skäl för det. Nämnden får också i ett enskilt fall beräkna kostnaderna till en lägre nivå, om det finns särskilda skäl för det.

/Rubriken träder i kraft I:2027-01-01/

/Träder i kraft I:2027-01-01/
Försörjningsstöd enligt 7 § första stycket 1 ska begränsas för hushåll med fler än tre hemmavarande barn och skolungdomar som är under 21 år.

Socialnämnden ska i ett enskilt fall, om det finns synnerliga skäl, besluta att ett hushåll ska undantas från begränsningen.

Regeringen får meddela föreskrifter om begränsningen enligt första stycket. Lag (2026:897).

/Rubriken träder i kraft I:2027-01-01/

/Träder i kraft I:2027-01-01/
Socialnämnden får inte beräkna försörjningsstöd enligt
7 § första stycket 1 till ett högre belopp än vad som anges i riksnormen.

Socialnämnden ska dock i ett enskilt fall beräkna sådana kostnader till ett högre belopp om det för barn och skolungdomar som är under 21 år finns särskilda skäl, och om det för andra finns synnerliga skäl för det.

Socialnämnden får också i ett enskilt fall beräkna kostnaderna till ett lägre belopp, om det finns särskilda skäl för det. Lag (2026:897).

/Träder i kraft I:2027-01-01/
Beslut om fritidskort får inte påverka beräkningen av försörjningsstöd enligt 7 b § tredje stycket. Lag (2026:897).

/Rubriken träder i kraft I:2027-01-01/

/Träder i kraft I:2027-01-01/
Försörjningsstöd för skäliga kostnader för boende ska endast lämnas om hyresvärd, bostadsrättsförening eller hyresnämnd har lämnat nödvändigt samtycke eller tillstånd i de fall då bostaden upplåts till den enskilde i andra hand. Om det finns särskilda skäl, får socialnämnden lämna försörjningsstöd för kostnaden trots att samtycke eller tillstånd saknas. Lag (2026:897).

För den som har fått försörjningsstöd under sex månader i följd ska 25 procent av inkomsterna av anställning inte beaktas vid bedömningen av rätten till ekonomiskt bistånd
(särskild beräkningsregel).

Den särskilda beräkningsregeln gäller under två år. Därefter måste kravet på att försörjningsstöd ska ha lämnats under sex månader i följd uppfyllas på nytt för att den särskilda beräkningsregeln ska gälla igen.

Den särskilda beräkningsregeln gäller inte hemmavarande barns och skolungdomars inkomster som anges i 9 § tredje stycket.

Vid bedömningen av rätten till ekonomiskt bistånd ska socialnämnden inte räkna in

- hemmavarande barns inkomster av eget arbete, eller

- hemmavarande skolungdomars inkomster av eget arbete om skolungdomarna är under 21 år.

Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan eller annan jämförlig grundutbildning.

Hemmavarande barns och skolungdomars inkomster av eget arbete får dock räknas in vid bedömningen av den enskildes behov av ekonomiskt bistånd till den del dessa inkomster per kalenderår överstiger ett prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken.