16 kap. Hävd till fast egendom

Ur Jordabalk (1970:994)

Sammanfattning

Den som erhållit lagfart på fast egendom som kommit ur rätte ägarens hand och därefter under tjugo år i följd med äganderättsanspråk innehaft egendomen utan att talan om bättre rätt till egendomen väckts mot honom, har på grund av hävden rätt till egendomen framför den andre (1 §).

Vad som följer av lag eller annan författning om verkan av underlåtenhet att inom viss tid väcka talan om bättre rätt till fast egendom äger tillämpning endast om det innebär att frihet från rätte ägarens anspråk på egendomen vinnes tidigare än enligt 1 § (2 §).

Denna sammanfattning är förenklad. Läs originaltexten nedan för fullständig information.

Vanliga frågor

Hur länge ska någon ha innehaft en fastighet för att få rätt till den genom hävd?

Den som erhållit lagfart på fast egendom som kommit ur rätte ägarens hand har rätt till egendomen om denne under 20 år i följd med äganderättsanspråk innehaft egendomen utan att talan om bättre rätt till egendomen väckts mot denne. Om innehavet grundas på överlåtelse och innehavaren varken ägde eller bort äga kännedom om att överlåtaren icke var rätt ägare gäller tiden 10 år (1 §).

Vad gäller om flera personer har innehaft fastigheten efter varandra under hävdetiden?

Om egendomen under hävdetiden innehafts av flera efter varandra äger reglerna om hävd motsvarande tillämpning. Kravet på lagfart gäller endast den förste innehavarens förvärv. Villkoren om att innehavet grundas på överlåtelse och att innehavaren var i god tro gäller endast den förste innehavaren (1 §).

Kan andra lagar påverka när en person blir fri från den rätte ägarens anspråk på fastigheten?

Vad som följer av lag eller annan författning om verkan av underlåtenhet att inom viss tid väcka talan om bättre rätt till fast egendom äger tillämpning endast om det innebär att frihet från rätte ägarens anspråk på egendomen vinnes tidigare än enligt 1 § (2 §).

Lagtext

1 §

Om någon erhållit lagfart på fast egendom, som kommit ur rätte ägarens hand, och därefter under tjugo år i följd med äganderättsanspråk innehaft egendomen utan att talan om bättre rätt till egendomen väckts mot honom, har han på grund av hävden rätt till egendomen framför den andre. Om innehavet grundas på överlåtelse och innehavaren varken ägde eller bort äga kännedom om att överlåtaren icke var rätt ägare, gäller första stycket fastän tiden för innehavet uppgår till endast tio år. Om egendomen under hävdetiden innehafts av flera efter varandra, äger första och andra styckena motsvarande tillämpning, varvid kravet på lagfart gäller endast den förste innehavarens förvärv. Vid tillämpning av andra stycket gäller villkoren om att innehavet grundas på överlåtelse och att innehavaren var i god tro endast den förste innehavaren.