Lagar.seRegisterMervärdesskattelagen22 kap. Särskilda ordningar för distansförsäljning av varor och vissa tillhandahållanden av tjänster

22 kap. Särskilda ordningar för distansförsäljning av varor och vissa tillhandahållanden av tjänster

Ur Mervärdesskattelag (2023:200)

Lagtext

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om - tillämpningsområde för bestämmelserna i kapitlet (2 §), - de särskilda ordningarna (3-5 §§), - definitioner (6-8 §§), - identifieringsbeslut (9-31 §§), - särskilda regler om beskattningsgrundande händelse och betalningsskyldighet (32 och 33 §§), - deklaration och betalning av mervärdesskatt (34-44 §§), - ändring av tidigare redovisad skatt (45 och 46 §§), - förfarandet i samband med beslut om identifiering eller återkallelse (47-54 §§), - förfarandet i samband med beslut om skatt (55-62 §§), - avdrag och återbetalning av ingående skatt (63-65 §§), - ansökan om återbetalning av ingående skatt (66-73 §§), - omprövning av beslut om återbetalning (74 och 75 §), och - dokumentationsskyldighet (76-78 §§).

2 §

Bestämmelserna i detta kapitel gäller särskilda ordningar för beskattningsbara personer som tillhandahåller tjänster till förvärvare som inte är beskattningsbara personer, bedriver distansförsäljning av varor eller möjliggör vissa leveranser av varor där försändningen eller transporten av varorna påbörjas och avslutas i samma EU-land.

3 §

Tredjelandsordningen avser tillhandahållande av tjänster av beskattningsbara personer som inte är etablerade inom EU, om tjänsterna förvärvas av någon som inte är en beskattningsbar person och förvärvaren är etablerad, är bosatt eller stadigvarande vistas i ett EU-land (11 §).

4 §

Unionsordningen avser leverans av varor och tillhandahållande av tjänster av beskattningsbara personer som 1. bedriver unionsintern distansförsäljning av varor (12 §), 2. genom att möjliggöra leverans av varor genom användning av ett elektroniskt gränssnitt omfattas av 5 kap. 6 §, om försändningen eller transporten av varorna påbörjas och avslutas i samma EU-land (13 §), eller 3. är etablerade i ett EU-land om tjänsterna anses vara tillhandahållna i ett annat EU-land och förvärvas av någon som inte är en beskattningsbar person (14 §).

5 §

Importordningen avser beskattningsbara personer som 1. är etablerade inom EU, eller företräds av en representant som är etablerad inom EU, och som bedriver distansförsäljning av varor som inte är punktskattepliktiga, och som importerats från en plats utanför EU med ett verkligt värde på högst 150 euro (15 §), eller 2. är etablerade i ett land som anges i kommissionens genomförandeakt som antas med stöd av artikel 369m.3 i mervärdesskattedirektivet och som bedriver distansförsäljning av varor från det landet (15 §).

6 §

Med särskild mervärdesskattedeklaration avses i detta kapitel en sådan deklaration som är avsedd för redovisning av mervärdesskatt enligt bestämmelserna i detta kapitel.

7 §

Med motsvarande bestämmelser i ett annat EU-land avses i detta kapitel bestämmelser som gäller i ett annat EU-land och som har sin grund i 6 kap. i avdelning XII i mervärdesskattedirektivet.

8 §

Med representant avses i detta kapitel en person som är etablerad inom EU och som av en beskattningsbar person som bedriver distansförsäljning av varor importerade från en plats utanför EU har utsetts till betalningsskyldig för mervärdesskatten och till att fullgöra skyldigheterna enligt importordningen i 15 §, i den beskattningsbara personens namn och för dennes räkning.

9 §

Skatteverket ska efter ansökan från en beskattningsbar person besluta att denne ska redovisa och betala mervärdesskatt enligt bestämmelserna i detta kapitel (identifieringsbeslut). Om ansökan avser importordningen enligt 15 § och den beskattningsbara personen företräds av en representant, ska Skatteverket besluta att representanten ska redovisa och betala mervärdesskatt enligt bestämmelserna i detta kapitel.

10 §

Ett identifieringsbeslut ska inte fattas, om 1. det redan har fattats ett motsvarande identifieringsbeslut i ett annat EU-land som fortfarande gäller, 2. den beskattningsbara personen, eller dennes representant, är bunden av ett identifieringsbeslut i ett annat EU-land enligt bestämmelser som i det EU-landet motsvarar artikel 369a.2 andra eller tredje stycket eller artikel 369l.3 andra stycket i mervärdesskattedirektivet, eller 3. den beskattningsbara personen, eller dennes representant, är utesluten från den särskilda ordningen enligt artikel 58b.1 i genomförandeförordningen.

11 §

Identifieringsbeslut ska fattas, om 1. den beskattningsbara personen inte har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe inom EU, 2. mervärdesskatten avser tillhandahållanden av tjänster, 3. tillhandahållandena ska beskattas i Sverige eller i ett annat EU-land, och 4. tjänsterna tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person och denne är etablerad, är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige eller i ett annat EU-land. Första stycket gäller inte om det finns hinder enligt 10 § mot att fatta ett identifieringsbeslut.

1 paragraf refererar hit

12 §

Identifieringsbeslut ska fattas, om 1. den beskattningsbara personen a) har sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige eller, om denne inte har ett sådant säte inom EU, har ett fast etableringsställe här i landet, eller b) inte har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe inom EU men bedriver unionsintern distansförsäljning av varor och försändningen eller transporten av varorna påbörjas här i landet, 2. mervärdesskatten avser unionsintern distansförsäljning av varor, och 3. leveranserna av varor ska beskattas i det EU-land där försändningen eller transporten av varorna till förvärvaren avslutas. Första stycket gäller inte om det finns hinder enligt 10 § mot att fatta ett identifieringsbeslut.

13 §

Identifieringsbeslut ska fattas, om 1. den beskattningsbara personen a) har sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige eller, om denne inte har ett sådant säte inom EU, har ett fast etableringsställe här i landet och försändningen eller transporten av de varor som levereras påbörjas och avslutas i samma EU-land, eller b) inte har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe inom EU men levererar varor enligt 5 kap. 6 § och försändningen eller transporten av de varor som levereras påbörjas och avslutas här i landet, 2. mervärdesskatten avser leverans av varor enligt 5 kap. 6 §, och 3. leveranserna ska beskattas här i landet eller i ett annat EU-land. Första stycket gäller inte om det finns hinder enligt 10 § mot att fatta ett identifieringsbeslut.

14 §

Identifieringsbeslut ska fattas, om 1. den beskattningsbara personen har sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige eller, om denne inte har ett sådant säte inom EU, har ett fast etableringsställe här i landet, 2. mervärdesskatten avser tillhandahållanden av tjänster, 3. tillhandahållandena ska beskattas i ett annat EU-land, 4. den beskattningsbara personen inte har ett fast etableringsställe i det EU-land där tillhandahållandena ska beskattas, och 5. tjänsterna tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person. Första stycket gäller inte om det finns hinder enligt 10 § mot att fatta ett identifieringsbeslut.

15 §

Identifieringsbeslut ska fattas, om 1. den beskattningsbara personen a) har sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige eller, om denne inte har ett sådant säte inom EU, har ett fast etableringsställe här i landet, b) företräds av en representant som har sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige eller, om representanten inte har ett sådant säte inom EU, ett fast etableringsställe här i landet, eller c) inte har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe inom EU men är etablerad i ett land som anges i kommissionens genomförandeakt antagen med stöd av artikel 369m.3 i mervärdesskattedirektivet, och bedriver distansförsäljning av varor från det landet, 2. mervärdesskatten avser distansförsäljning av varor som inte är punktskattepliktiga, och som importerats från en plats utanför EU i försändelser med ett verkligt värde på högst 150 euro, och 3. leveranserna ska beskattas i Sverige eller i ett annat EU- land. Motsvarigheten i svenska kronor till 150 euro är detsamma som motsvarigheten i svenska kronor till beloppet för tullfrihet för varor av ringa värde enligt artikel 23 i förordningen om tullbefrielse. Första stycket gäller inte om det finns hinder enligt 10 § mot att fatta ett identifieringsbeslut.

1 paragraf refererar hit

16 §

En beskattningsbar person som företräds av en representant får bara utse en representant i taget.

17 §

En beskattningsbar person som omfattas av ett identifieringsbeslut för unionsordningen enligt 12, 13 eller 14 § eller för importordningen enligt 15 § är bunden av beslutet under det kalenderår då beslutet fattades och under de två närmast följande kalenderåren, om den beskattningsbara personen 1. har sätet för sin ekonomiska verksamhet utanför EU, och 2. har flera fasta etableringsställen i skilda EU-länder, varav minst ett i Sverige. Detsamma gäller en representant som omfattas av ett identifieringsbeslut för importordningen enligt 15 §.

18 §

En beskattningsbar person som varken har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe inom EU och som omfattas av ett identifieringsbeslut för unionsordningen enligt 12 eller 13 § är bunden av beslutet under det kalenderår då beslutet fattades och under de två närmast följande kalenderåren.

19 §

En ansökan om identifieringsbeslut ska ges in till Skatteverket på elektronisk väg.

20 §

Om Skatteverket har beslutat att beskattningsbara personer får bilda en mervärdesskattegrupp, ska identifieringsbeslutet fattas för den huvudman som Skatteverket utsett för gruppen enligt 4 kap. 11 §.

21 §

Den som ska redovisa mervärdesskatt för leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster inom landet i en särskild mervärdesskattedeklaration enligt detta kapitel, ska inte redovisa och betala mervärdesskatt enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) för dessa leveranser eller tillhandahållanden.

22 §

En beskattningsbar person som är skyldig att betala mervärdesskatt i Sverige enligt 16 kap. för leverans av varor och tillhandahållande av tjänster och som omfattas av ett identifieringsbeslut i ett annat EU-land, ska redovisa och betala skatten enligt bestämmelserna i det landet.

23 §

Skatteverket ska ge ett individuellt nummer (identifieringsnummer) till den som identifieringsbeslutet gäller.

1 paragraf refererar hit

24 §

Om en beskattningsbar person som omfattas av ett identifieringsbeslut för unionsordningen enligt 12, 13 eller 14 § har ett registreringsnummer för mervärdesskatt här i landet, ska det numret användas som identifieringsnummer.

25 §

Om Skatteverket fattar ett identifieringsbeslut för importordningen enligt 15 §, ska den beskattningsbara personen ges ett särskilt identifieringsnummer för tillämpning av importordningen. En representant ska ges ett särskilt identifieringsnummer och ett separat identifieringsnummer för varje beskattningsbar person som representanten företräder. Ett särskilt identifieringsnummer får bara användas för tillämpningen av importordningen.

26 §

Om en beskattningsbar persons verksamhet upphör eller ändras på ett sådant sätt att villkoren för att redovisa och betala mervärdesskatt enligt detta kapitel inte längre är uppfyllda, ska den beskattningsbara personen eller dennes representant på elektronisk väg underrätta Skatteverket om ändringen. Detsamma gäller om något annat förhållande som har tagits upp i en ansökan om identifieringsbeslut har ändrats.

27 §

Skatteverket ska återkalla ett identifieringsbeslut enligt 11 §, om den beskattningsbara personen 1. enligt en egen anmälan inte längre tillhandahåller tjänster som omfattas av tredjelandsordningen, 2. på annat sätt kan antas ha upphört med sin beskattningsbara verksamhet, 3. inte längre uppfyller övriga krav i 11 §, eller 4. ständigt bryter mot reglerna för tredjelandsordningen.

28 §

Skatteverket ska återkalla ett identifieringsbeslut enligt 12-14 §§, om den beskattningsbara personen 1. enligt en egen anmälan inte längre levererar varor eller tillhandahåller tjänster som omfattas av unionsordningen, 2. på annat sätt kan antas ha upphört med sin beskattningsbara verksamhet inom ramen för unionsordningen, 3. inte längre uppfyller övriga krav i 12-14 §§, eller 4. ständigt bryter mot reglerna för unionsordningen.

29 §

Skatteverket ska återkalla ett identifieringsbeslut enligt 15 § för en beskattningsbar person som inte företräds av en representant, om den beskattningsbara personen 1. enligt en egen anmälan inte längre bedriver distansförsäljning av varor importerade från en plats utanför EU som omfattas av importordningen, 2. på annat sätt kan antas ha upphört med sin beskattningsbara verksamhet inom ramen för importordningen, 3. inte längre uppfyller övriga krav i 15 §, eller 4. ständigt bryter mot reglerna för importordningen.

30 §

Skatteverket ska återkalla ett identifieringsbeslut enligt 15 § för en representant som 1. enligt en egen anmälan inte längre företräder någon beskattningsbar person som använder importordningen enligt 15 §, 2. under två på varandra följande kalenderkvartal inte har agerat som representant för en beskattningsbar person som använder importordningen i 15 §, 3. inte längre uppfyller övriga krav i 8 eller 15 §, eller 4. ständigt bryter mot reglerna för importordningen.

31 §

Skatteverket ska återkalla ett identifieringsbeslut enligt 15 § för en beskattningsbar person som företräds av en representant, om den beskattningsbara personen 1. enligt en anmälan från dennes representant inte längre bedriver sådan distansförsäljning av varor importerade från en plats utanför EU som omfattas av importordningen, 2. enligt en anmälan från dennes representant inte längre företräds av representanten, 3. på annat sätt kan antas ha upphört med sin beskattningsbara verksamhet inom ramen för importordningen, 4. inte längre uppfyller övriga krav i 15 §, eller 5. ständigt bryter mot reglerna för importordningen.

32 §

Vid distansförsäljning av varor importerade från en plats utanför EU för vilken skatt enligt denna lag ska redovisas enligt importordningen inträffar den beskattningsgrundande händelse som avses i 7 kap. 3 §, när leveransen sker. Leveransen av varorna ska anses ske vid den tidpunkt då betalningen har godkänts.

33 §

Om en grupp av personer som i ett annat EU-land anses som en enda beskattningsbar person (mervärdesskattegrupp) levererar varor eller tillhandahåller tjänster som ska redovisas enligt bestämmelser som motsvarar de särskilda ordningarna i artiklarna 369a-369x i mervärdesskattedirektivet, är mervärdesskattegruppen skyldig att betala mervärdesskatt för leveransen eller tillhandahållandet.

34 §

En beskattningsbar person eller en representant som omfattas av ett identifieringsbeslut ska för varje redovisningsperiod lämna en särskild mervärdesskattedeklaration på elektronisk väg. Deklaration ska lämnas även om den beskattningsbara personen eller representanten inte har någon mervärdesskatt att redovisa för perioden.

35 §

En redovisningsperiod omfattar ett kalenderkvartal. För en beskattningsbar person eller en representant som omfattas av ett identifieringsbeslut enligt 15 § omfattar en redovisningsperiod dock en månad.

36 §

En särskild mervärdesskattedeklaration ska innehålla 1. identifieringsnumret för den beskattningsbara personen och, om denne företräds av en representant, identifieringsnumret för representanten, 2. följande uppgifter för varje EU-land där leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster ska beskattas: a) det sammanlagda värdet, exklusive mervärdesskatt, av ersättningarna för dessa leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster under redovisningsperioden, b) det sammanlagda beloppet av mervärdesskatten för leveranserna av varor och tillhandahållandena av tjänster, fördelat på skattesatser, och c) tillämpliga skattesatser, och 3. det sammanlagda beloppet av den mervärdesskatt som ska betalas för redovisningsperioden.

37 §

Den som omfattas av ett identifieringsbeslut för unionsordningen enligt 12, 13 eller 14 § ska i deklarationen redovisa uppgifterna i 36 § 2 och 3 fördelat på 1. unionsintern distansförsäljning av varor, 2. leverans av varor av en beskattningsbar person som använder ett elektroniskt gränssnitt enligt 5 kap. 6 § om försändningen eller transporten av varorna påbörjas och avslutas i samma EU- land, och 3. tillhandahållande av tjänster.

38 §

En särskild mervärdesskattedeklaration ska även innehålla ändringar av tidigare inlämnade deklarationer, om ändringen tas med inom tre år från den dag då den ursprungliga deklarationen skulle ha lämnats. En ändring ska innehålla uppgifter om det land där leveransen av varan eller tillhandahållandet av tjänsten har eller skulle ha beskattats, redovisningsperiod och det mervärdesskattebelopp som ändringen avser.

39 §

Om den som omfattas av ett identifieringsbeslut för unionsordningen enligt 12, 13 eller 14 § bedriver unionsintern distansförsäljning av varor, eller är en beskattningsbar person som använder ett elektroniskt gränssnitt enligt 5 kap. 6 §, och varorna sänds eller transporteras från ett annat EU- land, ska den särskilda mervärdesskattedeklarationen också innehålla följande: 1. det sammanlagda värdet, exklusive mervärdesskatt, av ersättningarna för de leveranser av varor som omfattas av den särskilda ordningen, för varje annat EU-land som varor sänds eller transporteras från, 2. det sammanlagda beloppet av mervärdesskatten för leveransen av varorna fördelat på skattesatser, för varje annat EU-land som varor sänds eller transporteras från, och 3. det registreringsnummer för mervärdesskatt eller motsvarande uppgift som tilldelats i varje annat EU-land som varor sänds eller transporteras från, om den beskattningsbara personen har tilldelats ett sådant nummer.

40 §

De uppgifter som ska lämnas enligt 39 § ska fördelas på 1. unionsintern distansförsäljning av varor som inte omfattas av 5 kap. 6 §, 2. unionsintern distansförsäljning av varor av en beskattningsbar person som använder ett elektroniskt gränssnitt enligt 5 kap. 6 §, och 3. leverans av varor av en beskattningsbar person som använder ett elektroniskt gränssnitt enligt 5 kap. 6 §, om försändningen eller transporten av varorna påbörjas och avslutas i samma EU-land.

41 §

Om den som omfattas av ett identifieringsbeslut för unionsordningen enligt 12, 13 eller 14 § tillhandahåller tjänster i enlighet med vad som anges i 14 § och har ett eller flera fasta etableringsställen i ett eller flera andra EU- länder som tjänsterna tillhandahålls från, ska den särskilda mervärdesskattedeklarationen också innehålla följande uppgifter för varje EU-land där tillhandahållandena ska beskattas: 1. det sammanlagda värdet, exklusive mervärdesskatt, av ersättningarna för de tillhandahållanden som omfattas av unionsordningen, uppdelat för varje annat EU-land där den beskattningsbara personen har ett fast etableringsställe, och 2. det fasta etableringsställets registreringsnummer för mervärdesskatt eller motsvarande uppgift.

42 §

Belopp som redovisas i en särskild mervärdesskattedeklaration ska anges i euro.

43 §

En särskild mervärdesskattedeklaration ska ha kommit in till Skatteverket senast den sista dagen i månaden efter redovisningsperiodens utgång.

44 §

Mervärdesskatt som ska redovisas i en särskild mervärdesskattedeklaration ska ha betalats till Skatteverket senast den dag då deklarationen ska ha kommit in. Inbetalning ska göras genom insättning i euro på Skatteverkets konto för skattebetalningar enligt denna lag. Vid inbetalningen ska det anges vilken deklaration som betalningen avser. Skatten anses ha betalats den dag då betalningen har bokförts på kontot.

45 §

Om skatt enligt denna lag har redovisats av en beskattningsbar person i enlighet med tredjelandsordningen i 11 §, unionsordningen i 12 eller 13 § eller importordningen i 15 § och den beskattningsbara personen därefter ska ändra de tidigare redovisade uppgifterna, ska ändringen göras för den ursprungliga redovisningsperioden. En sådan ändring ska tas med i en senare deklaration, men det förfarandet får bara användas inom tre år från den dag då den ursprungliga deklarationen skulle ha lämnats. Första stycket gäller även skatt som har redovisats som skatt enligt denna lag enligt bestämmelser som i ett annat EU-land motsvarar 1. tredjelandsordningen i artiklarna 358a-369, 2. unionsordningen i artiklarna 369a-369k, eller 3. importordningen i artiklarna 369l-369x i mervärdesskattedirektivet. Första och andra styckena gäller inte ändringar som avser sådan felaktigt debiterad mervärdesskatt, nedsättning av priset, återtagande av vara eller kundförlust som ska redovisas i en senare period enligt 46 § eller enligt 7 kap. 44 § första stycket eller 45 §.

46 §

Om sådan felaktigt debiterad mervärdesskatt som avses i 7 kap. 49 § första stycket har redovisats enligt 11, 12, 13 eller 15 § ska beloppet ändras om en sådan handling eller ett sådant meddelande som avses i 17 kap. 22 § utfärdas. Ändringen ska göras för den redovisningsperiod då handlingen eller meddelandet har utfärdats. Första stycket gäller även om beloppet redovisats enligt bestämmelser som i ett annat EU-land motsvarar 1. tredjelandsordningen i artiklarna 358a-369, 2. unionsordningen i artiklarna 369a-369k, eller 3. importordningen i artiklarna 369l-369x i mervärdesskattedirektivet. Om det finns särskilda skäl ska Skatteverket avstå från kravet på en sådan handling eller ett sådant meddelande som avses i 17 kap. 22 §.

47 §

Skatteverket ska ompröva ett beslut om identifiering eller återkallelse, om 1. den som beslutet gäller har begärt det, 2. beslutet överklagas, eller 3. det finns andra skäl.

48 §

En begäran om omprövning ska vara skriftlig. Begäran om omprövning ska ha kommit in till Skatteverket senast två månader från den dag då beslutet meddelades.

49 §

Skatteverket får inte ompröva ett beslut i en fråga som har avgjorts av allmän förvaltningsdomstol. Skatteverket får dock på begäran av den som beslutet gäller ompröva en fråga som har avgjorts av förvaltningsrätten eller kammarrätten genom beslut som har fått laga kraft, om beslutet avviker från rättstillämpningen i ett avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen som har meddelats senare. Skatteverket får inte på eget initiativ ompröva ett identifieringsbeslut till nackdel för den som beslutet gäller.

50 §

Om Skatteverket på eget initiativ omprövar ett sådant beslut om återkallelse som avses i 47 § till nackdel för den som beslutet gäller, ska omprövningsbeslut meddelas senast två månader från den dag då beslutet meddelades. Ett omprövningsbeslut som är till fördel för den som beslutet gäller får meddelas även efter denna tid.

51 §

Beslut om identifiering eller återkallelse får överklagas till allmän förvaltningsdomstol av den som beslutet gäller eller av det allmänna ombudet hos Skatteverket. Överklagandet ska ha kommit in inom två månader från den dag då beslutet meddelades.

52 §

I fråga om överklagande av beslut om identifiering eller återkallelse tillämpas bestämmelserna i 67 kap. 19-22, 28-32 och 34-36 §§ skatteförfarandelagen (2011:1244). Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

53 §

Vid prövning av frågor om identifiering eller återkallelse tillämpas bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:1244) om 1. uppgifter som har lämnats för någon annans räkning i 4 kap., 2. Skatteverkets utredningsskyldighet och kommunikationsskyldighet i 40 kap. 1-3 §§, 3. begäran om omprövning som lämnas till domstol i 66 kap. 18 §, och 4. besluts verkställbarhet i 68 kap. 1 §.

54 §

Skatteverket ska godkänna en fysisk person som har utsetts som deklarationsombud av den som omfattas av ett identifieringsbeslut för unionsordningen enligt 12, 13 eller 14 §, om den som utsetts uppfyller kraven enligt 6 kap. 6 och 7 §§ skatteförfarandelagen (2011:1244). I fråga om deklarationsombud som godkänts enligt första stycket tillämpas bestämmelserna i skatteförfarandelagen om 1. behörighet och återkallelse av godkännande i 6 kap. 5 § första stycket 1-3 och 8 §, 2. omprövning och överklagande i 66 och 67 kap., och 3. besluts verkställbarhet i 68 kap. 1 § och 3 § 1.

55 §

Om en särskild mervärdesskattedeklaration har lämnats och skatt enligt denna lag har redovisats i deklarationen, anses Skatteverket ha fattat ett beslut om skatten i enlighet med deklarationen. Detsamma gäller i fråga om en deklaration som har lämnats till en myndighet i ett annat EU-land i enlighet med bestämmelserna i det landet.

56 §

Beslut om skatt enligt denna lag som redovisas enligt detta kapitel eller enligt motsvarande bestämmelser i ett annat EU-land omprövas enligt bestämmelserna i 66 kap. 2-8, 18, 19, 21, 22 och 27-29 §§, 30 § första stycket och 31-35 §§ skatteförfarandelagen (2011:1244). Hur en begäran om omprövning ska göras framgår även av artiklarna 61 och 61a i genomförandeförordningen.

57 §

Beslut om skatt enligt denna lag som redovisas enligt detta kapitel eller enligt motsvarande bestämmelser i ett annat EU-land får överklagas till allmän förvaltningsdomstol av den som beslutet gäller eller av det allmänna ombudet hos Skatteverket. I fråga om överklagandet tillämpas bestämmelserna i 67 kap. 2 § andra stycket, 5 §, 6 § andra meningen, 12, 13, 19-25, 27-37 och 39 §§ skatteförfarandelagen (2011:1244).

58 §

I fråga om skatt enligt denna lag som ska redovisas enligt detta kapitel eller enligt motsvarande bestämmelser i ett annat EU-land tillämpas bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:1244) om 1. uppgifter som har lämnats för någon annans räkning i 4 kap., 2. föreläggande i 37 kap. 9 och 10 §§, 3. Skatteverkets utredningsskyldighet och kommunikationsskyldighet i 40 kap. 1-3 §§, 4. revision i 41 kap., 5. ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning i 43 kap., 6. bevissäkring i 45 kap., 7. betalningssäkring i 46 kap., 8. uppgifter och handlingar som ska undantas från kontroll i 47 kap., 9. skattetillägg i 49 kap. 4-7, 10-13, 15 och 19 §§, 10. befrielse från särskilda avgifter i 51 kap 1 §, 11. beslut om särskilda avgifter i 52 kap. 3-7, 10 och 11 §§, 12. skönsmässiga beslut om skatter i 57 kap. 1 §, 13. ansvar för skatter och avgifter i 59 kap. 13, 15-21, 26 och 27 §§, 14. beslut om befrielse från skatteavdrag, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt och punktskatt i 60 kap., 15. betalning av skatter och avgifter i 62 kap. 8, 9 och 19 §§, 16. anstånd med betalning av skatter och avgifter i 63 kap. 2, 4-10, 16 och 22 §§, 17. överskott som inte har kunnat betalas tillbaka i 64 kap. 10 § första stycket, 18. kostnadsränta i 65 kap. 3 §, 4 § första stycket, 7, 8, 11, 13-15 och 19 §§, 19. besluts verkställbarhet i 68 kap., 20. verkställighet av beslut om bevissäkring och betalningssäkring i 69 kap., 21. indrivning i 70 kap., och 22. övriga bestämmelser om verkställighet i 71 kap.

59 §

Vid omprövning och överklagande av beslut enligt de bestämmelser som räknas upp i 58 § tillämpas 66 och 67 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244).

60 §

Vid tillämpningen av de bestämmelser som räknas upp i 58 § ska följande gälla: 1. Det som sägs i skatteförfarandelagen (2011:1244) om skattedeklaration eller deklaration tillämpas för en särskild mervärdesskattedeklaration eller en deklaration som lämnats enligt motsvarande bestämmelser i ett annat EU-land. 2. Det som sägs i skatteförfarandelagen om uppgiftsskyldighet enligt 15-35 kap. tillämpas även för uppgiftsskyldighet enligt denna lag. 3. Det som sägs i 49 kap. 7 § tredje stycket skatteförfarandelagen om Skatteverket tillämpas även för motsvarande myndighet i ett annat EU-land.

61 §

Om skatt enligt denna lag ska tillgodoräknas på grund av ett omprövningsbeslut eller ett beslut av en domstol, ska den beskattningsbara personen tillgodoföras ränta på det tillgodoräknade beloppet. Intäktsräntan ska beräknas från och med dagen efter beloppets ursprungliga förfallodag till och med den dag då beloppet tillgodoräknas. Räntan ska beräknas efter den räntesats som anges i 65 kap. 4 § tredje stycket skatteförfarandelagen (2011:1244). Dessutom tillämpas 65 kap. 20 § skatteförfarandelagen.

62 §

Indrivning får inte begäras av ett belopp som omfattas av anstånd.

63 §

En beskattningsbar person som varken har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe inom EU har inte rätt till avdrag för ingående skatt enligt 13 kap. om denne redovisar mervärdesskatt enligt 1. tredjelandsordningen i 11 §, 2. importordningen i 15 § första stycket 1 b eller c, eller 3. bestämmelser som i ett annat EU-land motsvarar tredjelandsordningen i artiklarna 358-369 eller importordningen i artiklarna 369l-369x i mervärdesskattedirektivet. En beskattningsbar person som saknar rätt till avdrag för ingående skatt enligt första stycket har efter ansökan rätt till återbetalning av ingående skatt enligt 14 kap. avseende förvärv eller import som hänför sig till de beskattningsbara verksamheter i Sverige som omfattas av bestämmelserna i första stycket 1-3. En ansökan om återbetalning ska göras enligt 66-68 §§. Första och andra styckena gäller inte om annat följer av 65 §.

64 §

En beskattningsbar person har inte rätt till avdrag enligt 13 kap. för ingående skatt som avser förvärv eller import i verksamheter för vilka den beskattningsbara personen redovisar mervärdesskatt enligt 1. unionsordningen i 12, 13 eller 14 §, 2. importordningen i 15 § första stycket 1 a, eller 3. bestämmelser som i ett annat EU-land motsvarar a) unionsordningen i artiklarna 369a-369k i mervärdesskattedirektivet, eller b) importordningen i artiklarna 369l-369x i mervärdesskattedirektivet, om den beskattningsbara personen är etablerad i det EU-landet. En beskattningsbar person som saknar rätt till avdrag för ingående skatt enligt första stycket har efter ansökan rätt till återbetalning av ingående skatt enligt 14 kap. avseende förvärv eller import som hänför sig till de beskattningsbara verksamheter i Sverige som omfattas av bestämmelserna i första stycket 1-3. En ansökan om återbetalning ska göras enligt 69 eller 73 §. Första och andra styckena gäller inte om annat följer av 65 §.

65 §

Den som är eller ska vara registrerad för mervärdesskatt i Sverige för annan verksamhet än sådan som omfattas av bestämmelserna i 63 och 64 §§ får dock göra avdrag för ingående skatt enligt 13 kap. avseende förvärv eller import som hänför sig till de beskattningsbara verksamheter i Sverige som omfattas av bestämmelserna.

66 §

En beskattningsbar person som vill få återbetalning av ingående skatt enligt 63 § andra stycket ska ansöka om detta hos Skatteverket.

67 §

En ansökan ska vara undertecknad av den sökande eller av dennes ombud. Tillsammans med ansökan ska följande handlingar ges in: 1. Om den ingående skatten avser ett förvärv: fakturan i original. Om en faktura hänvisar till underliggande fakturor ska även dessa bifogas. 2. Om den ingående skatten avser en import av varor: ett importdokument utfärdat av Tullverket. 3. Andra handlingar som behövs för att Skatteverket ska kunna bedöma den sökandes rätt till återbetalning.

68 §

För den sökande gäller också vad som föreskrivs i följande bestämmelser i 14 kap.: - 40 § första stycket och 41 § om formulär för ansökan samt ansökans innehåll, - 42 § om återbetalningsperiod, - 43 § om ansökningstid, - 44 § om minimibelopp, - 47 och 48 §§ om återkrav och avräkning, och - 76 § om indrivning av belopp.

69 §

En beskattningsbar person som vill få återbetalning av ingående skatt enligt 64 § andra stycket ska ansöka om detta hos Skatteverket. Ansökan ska göras genom den elektroniska portal som inrättats för detta ändamål i det EU-land där den sökande är etablerad eller, om sökanden inte är etablerad inom EU, omfattas av ett identifieringsbeslut för tillämpning av unionsordningen i artiklarna 369a-369k i mervärdesskattedirektivet.

70 §

För den sökande gäller också vad som föreskrivs om återbetalning i 14 kap. 11 §, 12 § andra stycket, 13-32 §§ och 76 §. Vad som sägs i dessa bestämmelser om det EU-land där den sökande är etablerad ska gälla även för det EU-land där en sökande som inte är etablerad inom EU omfattas av ett identifieringsbeslut för tillämpning av unionsordningen i artiklarna 369a-369k i mervärdesskattedirektivet.

71 §

En beskattningsbar person som är etablerad i Sverige och som vill få återbetalning av mervärdesskatt i ett annat EU- land avseende förvärv eller import i det EU-landet som hänför sig till sådana beskattningsbara verksamheter som omfattas av 12, 13 eller 14 § eller av 15 § första stycket 1 a, ska rikta en ansökan om återbetalning till det landet. Detsamma gäller för en beskattningsbar person som inte är etablerad inom EU men som omfattas av ett identifieringsbeslut för unionsordningen enligt 12 § första stycket 1 b eller 13 § första stycket 1 b.

72 §

Den som ansöker om återbetalning ska ge in ansökan till Skatteverket genom den elektroniska portal som inrättats för detta ändamål. För den som är etablerad i Sverige gäller detsamma om förvärven eller importen hänför sig till sådana beskattningsbara verksamheter som i ett annat EU-land omfattas av unionsordningen eller importordningen enligt bestämmelser som motsvarar artiklarna 369a-369x i mervärdesskattedirektivet.

73 §

En beskattningsbar person som vill få återbetalning av mervärdesskatt avseende förvärv eller import som hänför sig till en beskattningsbar verksamhet här i landet som omfattas av unionsordningen enligt 12, 13 eller 14 § eller importordningen enligt 15 § första stycket 1 a ska ge in ansökan till Skatteverket genom den elektroniska portalen.

74 §

Bestämmelserna i 66 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244) gäller vid omprövning av Skatteverkets beslut om återbetalning av ingående skatt till en beskattningsbar person som ansöker om återbetalning enligt 69 eller 73 §. Första stycket gäller inte omprövningsbeslut enligt 14 kap. 27 och 28 §§.

75 §

Bestämmelserna i 14 kap. 73 och 75 §§ gäller vid omprövning av Skatteverkets beslut om återbetalning av ingående skatt till en beskattningsbar person som ansöker om återbetalning enligt 66 §.

76 §

Den som ett identifieringsbeslut gäller för enligt detta kapitel eller enligt motsvarande bestämmelser i ett annat EU- land ska genom räkenskaper eller annan lämplig dokumentation se till att det finns underlag för de leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster som omfattas av beslutet. Underlagen ska vara så detaljerade att Skatteverket kan avgöra om en särskild mervärdesskattedeklaration eller en deklaration som lämnats enligt motsvarande bestämmelser i ett annat EU- land är korrekt. För en representant gäller skyldigheten enligt första och andra styckena i fråga om varje beskattningsbar person som representanten företräder.

77 §

Om Skatteverket begär det, ska den beskattningsbara personen eller dennes representant göra det underlag som avses i 76 § tillgängligt på elektronisk väg. Underlaget ska bevaras i tio år efter utgången av det år då den transaktion som underlaget avser utfördes.

78 §

Om ett identifieringsbeslut för unionsordningen enligt 12 eller 14 § eller för importordningen enligt 15 § gäller en mervärdesskattegrupp, ska det underlag som avses i 75 § finnas tillgängligt hos den huvudman som Skatteverket har utsett för gruppen enligt 4 kap. 11 §.